Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De resultat, vartill Ebert och Meumann här
kommit rörande minnets övningsmöjligheter, äro
vältaliga nog och mer än en pedagog känner sig kanske
därav frestad att återgå till de rent formella
minnesövningar, som en gång spelat en så stor roll inom
didaktiken. Så stod ju hela medeltidens
undervisningsväsen i minnesdressyrens tecken. Men ännu hos en
pedagogisk reformator som Pestalozzi möter oss en
dylik princip så oförfalskad som helst. Så skall enligt
honom barnet öva upp sitt minne för tingens
egenskaper och relationer och sin förmåga att språkligt
kunna giva ett uttryck däråt genom formella talövningar.
Som exempel på den metod, Pestalozzi här förordar,
må anföras ramsan:
Vem kan?
Vad hunna?
Skräddarna
kunna sy.
Åsnorna
kunna bära.
Oxarna
kunna draga.
Svinen
kunna grymta.
Människorna kunna tala.
Hundarna
kunna skälla.
Lejonen
kunna ryta.
Björnarna
kunna brumma
Lärkorna
kunna sjunga.
Sådana satser skall barnet inlära, så att det strax
har ett svar till hands, då man t. ex. frågar: »Vem
kan sy?»
Så fortgår man till alltmera komplicerade satser
och förbinder därmed beskrivningar och definitioner på
varjehanda begrepp, inlär sig t. ex. definitioner som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
