Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abenberg................................. 4
Aberthan................................ n
Achen...................................... 10
Abersbach,................................ u
o. s. V.
Vi närma oss härmed den egentliga mnemoieknikens
område, den mera systematiska tillämpningen av den
ingeniösa memoreringsmetoden. Det är en vetenskap
eller rättare en konst med åldriga traditioner, som stod
högt i flor redan hos de gamla grekerna. Så skröt t. ex.
sofisten Hippias från Elis över att han strax kunde
återgiva 50 ord, som man efter varandra upprabblade
för honom. Som vi sett, ligger maximum för den rent
mekaniska inpräglingsförmågan vid omedelbar
reproduktion efter blott en delgivning redan vid bortåt 10
enstaviga ord (s. 259), och Hippias’ prestation skulle
därför varit ett rent underverk, om den skett genom vanlig
mekanisk memorering. Men var han verkligen i stånd
till något dylikt, så har han använt mnemotekniska
hjälpmedel. I forntiden voro dessa av topologisk art.
Man inpräglade sålunda en ordramsa på det sätt, att
man för sin inre syn frammanade t. ex. bilden av
en husinteriör och associerade de olika orden i tur
och ordning med olika delar och husgeråd däri, tänkte
sig dem som skrivna på var sin pelare, på dörrar,
soffor o. s. v. En topologisk karaktär hade också den
stora Lullisha konsten, »Ars magna Lulliana»,
medeltidsfilosofen Raymundus Lullus’ uppfinning, vilken bl. a.
tjänade Giordano Bruno som mönster i hans
mnemotekniska funderingar.
Under det sista århundradet har mnemotekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
