Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Mongibello
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrka här och ett palats där. Men så mycken
ordning hade det varit, att det bästa hade kommit
högst upp. Då staden hade kommit upp på
bergstoppen, hade den lagt ut ett torg, och där hade den
satt ned rådhuset och domkyrkan och gamla
palazzo Geraci.
Men om han, Gaetano Alagona, ville följa
henne till Diamante, då skulle hon taga honom med
sig upp till torget på bergshöjden och visa honom
vad de gamla Alagona hade ägt för jordsträckor
på Etna och på Catanias slätt, och var de hade rest
sina fästen på inlandsbergen. För där uppe såg
man allt detta och ännu mer. Hela havet såg man.
Gaetano hade inte tänkt på att hon hade talat
länge, men pater Josef var visst otålig. »Nu äro
vi ju komna till ert eget hem, donna Elisa,» sade
han helt milt.
Men hon försäkrade pater Josef, att hos henne
fanns alls intet att se. Vad hon först av allt
ville visa Gaetano, var det stora huset vid corson,
som kallades sommarpalatset. Det var inte så skönt
som palazzo Geraci, men det var stort, och då de
gamla Alagona voro i sin välmakt, kommo de dit
om somrarna för att vara närmare Etnas snö.
Ja, som sagt, åt gatan var det ingenting att se,
men det hade en härlig gård med öppna
pelargångar i båda våningarna. Och på taket fanns en
terrass. Den var golvlagd med blått och vitt tegel,
och i varje sten var Alagonas vapen inbränt. Det
ville han väl komma och se?
Det föll Gaetano in, att donna Elisa torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
