Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Mongibello
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det är Mongibello, Mongibello,» sade pater
Josef, »ingen kan stå emot Mongibello.»
Gaetano svarade honom med att gråta allt
häftigare.
»Det är berget, som lockar,» mumlade pater
Josef. »Mongibello är som hela jorden, där finns
all jordens skönhet och tjusning och växter och
luftstreck och under. Hela jorden kommer på en
gång och lockar honom.»
Gaetano kände, att pater Josef talade sant.
Det var, som om jorden sträckte ut starka armar
för att fånga honom. Han kände, att han behövde
klamra sig fast vid väggen för att inte bli bortryckt.
»Det är bättre, att han får se jorden,» sade
pater Josef. »Han skulle endast gå och längta
efter henne, om han stannade i klostret. Om han
får se jorden, skall han kanske åter börja längta
efter himmelen.»
Gaetano förstod ännu inte vad pater Josef
menade, då han kände sig lyftad på hans armar,
buren tillbaka in i mottagningsrummet och
nedsatt i donna Elisas knä.
»Ni skall ta honom, donna Elisa, eftersom
ni har vunnit honom,» sade pater Josef. »Ni skall
visa honom Mongibello, och ni skall se till, om
ni och berget kunna behålla honom.»
Men då Gaetano ånyo satt hos donna Elisa,
kände han en sådan lycka, att det var honom
omöjligt att än en gång fly från henne. Han var
så fången, som om han hade gått in i Mongibello
och bergväggen hade slutit sig efter honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
