Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Fra Gaetano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
ANTIKRISTS MIRAKLER
huvudet och knytet vid fötterna. Men donna Elisa
och Pacifica gräto. »Han har velat rymma bort
ifrån oss,» sade dc.
»Varför sitter du här, Gaetano?»
»Donna Elisa, jag ville rymma.»
Gaetano var vid gott mod och svarade så
käckt, som om detta hade varit det naturligaste i
världen.
»Ville du rymma?» upprepade donna Elisa.
»Jag ville gå bort på Etna och bli eremit.»
»Och varför sitter du nu här?»
»Jag vet inte, donna Elisa, jag måtte ha
somnat.»
Donna Elisa visade nu hur bedrövad hon var.
Hon tryckte händerna mot hjärtat, som om hon
hade förfärliga smärtor, och hon grät våldsamt.
»Men nu skall jag stanna, donna Elisa,» sade
Gaetano.
»Du, stanna!» utropade donna Elisa. »Du kan
gärna gå. Se på honom, Pacifica! Så ser en
otacksam ut. Han är ingen Alagona. Han är en
äventyrare.»
Blodet steg Gaetano uppåt ansiktet, och han
reste sig och slog ut med handen på ett sätt, som
kom donna Elisa att häpna. Så hade alla männen
i hennes släkt burit sig åt. Det var hennes far
och hennes farfar, hon kände igen alla de myndiga
herrarna av Alagonas stam.
»Ni talar så, därför att ni ingenting vet, donna
Elisa,» sade gossen. »Nej, nej, ni vet ingenting,
ni vet inte varför jag måste tjäna Gud. Men ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
