- Project Runeberg -  Antikrists mirakler /
54

(1920) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Fra Gaetano

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

54

ANTIKRISTS MIRAKLER

Han var vid så gott lynne, att han kände lust att
skratta. »Jag skall inte gå.»

»Skall jag tala med kyrkoherden, så att du
kan bli sänd på ett seminarium?» frågade donna
Elisa ödmjukt.

»Nej, men att ni ingenting förstår, donna Elisa,
att ni ingenting förstår! Jag säger er ju, att jag
inte vill gå ifrån er. Jag har hittat på något annat.»

»Vad har du hittat på?» frågade hon vemodigt.

»Vad tror ni väl jag gjorde, medan jag satt
där på trappsteget? Jag drömde, donna Elisa. Jag
drömde, att jag höll på att rymma. Ja, donna
Elisa, jag stod i boden, och jag skulle öppna
boddörren, men jag kunde inte, därför att det var så
många lås. Jag stod i mörkret och läste upp lås
efter lås, och alltid voro där nya. Jag förde ett
förfärligt väsen, och jag tänkte: ’Nu kommer nog
donna Elisa.’ Så gick dörren äntligen upp, och
jag skulle rusa ut, men just då kände-jag er hand
i min nacke, och ni drog mig in, och jag sparkade
och sparkade, och jag slog er, därför att jag inte
fick gå. Men, donna Elisa, ni hade ljus med er,
och då såg jag, att det inte längre var ni, utan
mor. Då tordes jag inte strida emot mer, utan jag
blev så rädd, för mor är ju död. Men mor tog
knytet, som jag bar, och började ta fram vad
som fanns där. Mor skrattade och såg glad ut,
och jag blev glad därför, att hon inte var ond på
mig. Det var så besynnerligt. Det, som hon
plockade fram ur knytet, var alla de små
helgonbilderna, som jag har skurit, medan jag har suttit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 2 22:56:25 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mirakler/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free