Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 3. Gudsystern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
ANTIKRISTS iMIRAKLER
Giannita läste och läste. Hon läste om och
om igen, innan hon förstod. Det var inte en
muskel i hennes kropp, som inte började darra av
förskräckelse, då hon äntligen begrep.
Hennes gudsysters far, som hade ägt stora
vingårdar, hade blivit ruinerad, därför att vinsjukan
hade förhärjat dem. Och detta var det minsta.
Han hade också förskingrat en välgörenhetsfond,
som hade anförtrotts åt honom. Han var
arresterad, och i dag skulle han stå inför rätta.
Giannita kramade samman tidningen, kastade
den på gatan och trampade på den. Bättre
förtjänade inte den, som bragte sådana nyheter.
Sedan stod hon alldeles slagen av att detta
skulle möta henne, då hon kom till Catania för
första gången på tolv år. »Herre Gud,» sade hon,
»är det någon mening med detta?»
Där hemma i Diamante hade väl aldrig någon
brytt sig om att säga henne vad som var på
färde. Var det en skickelse, att hon skulle vara
här just på själva rättegångsdagen ?
»Hör, donna Alfari,» sade hon, »ni får göra
vad ni vill, men jag måste gå upp i domsalen.»
Det var bestämdhet över Giannita. Ingenting
kunde rubba henne. »Förstår ni inte, att det är för
detta och inte för er skull, som Gud har förmått er
att taga mig med till Catania?» sade hon till Rosa
Alfari.
Det fanns inte ett ögonblicks tvivel hos
Giannita, att det var något övernaturligt med i spelet.
Rosa Alfari måste låta henne gå, och hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
