Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 7. San Pasquales klockor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAN PASQUALES KLOCKOR
117
vid kyrkan. Och i själva kyrkan införde de oskäliga
djur och förde där ett så vilt liv med kvinnor och
med spel, att den alltsedan har ansetts ohelig och
oren och aldrig mer kunnat öppnas för gudstjänst.
Därför är det endast då mandelträden stå i
blom, som främlingar och förnämt folk lägga märke
till San Pasquale. Ty fastän hela Etnasluttningen
då är vit av mandelblommor, stå dock de största
och yppersta träden omkring den gamla utdömda
kyrkan.
Men fattigt folk i Diamante kommer till San
Pasquale hela året om. Fastän kyrkan alltid är
stängd, så går man dit för att få råd av helgonet.
Det finns en bild av det under en stor stenbaldakin
just vid ingången, och den brukar man anropa för
att få veta något om framtiden. Ingen förutsäger
framtiden bättre än San Pasquale.
Nu hände, att just den morgonen, då Gaetano
reste från Diamante, hade skyarna kommit
ned-stormande från Etna, så täta, som om de hade varit
damm, upptrampat av otaliga härar, och de fyllde
hela luften som mörkvingade drakar, och de
utspydde regn, och de frustade ut dimma och mörker.
Och luften blev så tät över Diamante, att man inte
kunde se tvärs över gatan. Fukten vätte ned
allting; golvet var lika vått som taket, dörrposterna
blevo drypande, trappräckena fulla av droppar,
dimma stod och skälvde i förstugorna och rummen,
så att man kunde ha trott dem vara fulla med rök.
Men just denna morgon vid en tidig timme,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>