Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 11. San Sebastiani fest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAN SEBASTIANI FEST
193
man beredde sig att mottaga främmande från hela
Etna.
Det enda hus i Diamante, där förberedelser
inte gjordes, var sommarpalatset. Donna Elisa var
djupt bedrövad över detta, men hon kunde inte
förmå donna Micaela att låta dekorera sitt hus.
»Hur kan du begära, att jag skall kläda ett sådant
sorgens hus i blommor och grönt?» sade hon.
»Rosorna skulle fälla sina blad, om jag ville
använda dem till att dölja den olycka, som härskar
här.»
Men donna Elisa var helt inne i festen och
väntade mycket gott av att man började fira
helgonen som i forna dagar. Hon talade inte om
annat än hur prästerna läto dekorera domkyrkans
fasad på det gamla sicilianska sättet med
silverblommor och speglar. Och hon beskrev festritten:
så många skulle ryttarna bli, och så höga plymer
skulle de ha i hattarna, och så långa
blomster-virade käppar med vaxljus i toppen skulle de bära
i händerna.
Då första festdagen kom, var donna Elisas hus
dekorerat på det allra präktigaste. Där såg man
Italiens grön-röd-vita fana fladdra från taket, och
röda, guldfransade dukar med helgonets
namnchiffer voro utbredda över fönsterbräden och
balkongräcken. Men upp och ned för väggen löpte
järneksgirlander, fästa i stjärnor och bågar, och
runt om fönsterna smögo sig kransar, bundna av
de små skära rosorna från donna Elisas trädgård.
Rätt över ingången satt helgonets bild, inramad
13. — Antikrists mirakler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
