Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 2. Panem et circenses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PANEM ET CIRCENSES
233
hövde, att någon skulle ha barmhärtighet med
henne.
Nåväl, nästa dag ämnade hon resa. Hon
kunde inte vidare stå ut med Diamante. Men då
hon sade detta till advokat Favara, så besvor han
henne att stanna för hans skull, och han friade
till henne.
Han hade valt tiden rätt. Hon gav honom
ja, och hon blev gift med honom.
Men sedan den tiden byggde hon inte mer på
sina palats, hon kämpade inte mot fattigdomen,
hon brydde sig inte om att vara drottning i
Diamante. Skulle ni tro det? Hon visade sig
aldrig mer på gatan, hon levde inomhus som en
sicilianska.
Hennes lilla hus låg bortgömt bakom ett
högt skrank, och om henne själv kände man intet.
Man visste bara, att hon var alldeles förändrad.
Man visste inte om hon var lycklig eller olycklig,
om hon stängde in sig, därför att hon hatade
människorna, eller därför att hon ville vara sådan, som
en siciliansk hustru bör vara.
Men är det inte så, som det alltid slutar med
kvinnorna? Då de bygga sina palats, bli de aldrig
färdiga. Kvinnor kunna ingenting göra, som har
bestånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
