Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 8. En jettatore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
ANTIKRISTS MIRAKLER
»Jag tror det inte, jag heller. Jo, jo, jag tror.
Ser ni, man säger, att ingen kan få makt med en
jettatore, som inte är lika stor i ondska som han.
En gång, säger man, såg sig en jettatore i spegeln,
och då föll han ned och dog. Nåväl, jag ser mig
aldrig i spegeln. Jag tror det således själv.»
»Jag tror det inte. Jag tror nästan jag trodde
det, då jag såg er därute. Nu tror jag det inte.»
»Ni vill kanske låta mig arbeta på er järnväg?»
»Ja, ja, om ni endast ville.»
Han kom åter tätt inpå henne, och de bytte
några korta satser. »Kom fram i ljuset, jag vill
se ert ansikte!» — »Ni tror, att jag förställer mig.»
— »Jag tror, att ni är artig.» — »Varför skulle
jag vara artig mot er?» — »Den där järnvägen,
betyder den något för er?» — »Den betyder liv
och lycka för mig.» — »Hur så?» — »Den skall
gagna en, som jag har kär.» — »Mycket kär?»
Hon svarade inte, men han läste svaret i
hennes ansikte.
Då böjde han sina knän för henne och sänkte
sitt huvud så djupt, att han kunde kyssa
kjortelfållen. — »Ni är god, ni är mycket god. Jag skall
aldrig glömma detta. Om jag inte vore den jag
är, hur jag skulle tjäna er!»
»Ni skall tjäna mig!» sade hon. Och hon
var så rörd över hans olycka, att hon inte mer
kände fruktan för att han skulle skada henne.
Han sprang upp. »Jag vill säga er något.
Ni kan inte gå över golvet utan att snava, om jag
ser på er.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
