Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 11. Seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEGER
365
»Stackars Empedokles!» sade hon, och på en
gång glittrade hela hennes ansikte av skalkaktighet.
»Man tror sig uppstigen till gudarna, men Etna
kastar alltid upp ens sko.»
Cavaliere Palmeri sjönk tillsammans som för
ett skott.
»Micaela,» sade han svagt avvärjande, likt en,
som inte vet hur han skall försvara sig.
Men hon var ögonblickligen lika allvarlig och
oskyldig som nyss förut. »Man har berättat mig,»
sade hon, »att Gela för några år sedan höll på att
gå under. Alla människor där äro vinodlare, och
då phylloxeran kom och förstörde deras vingårdar,
så voro de nära att svälta ihjäl. Åkerbrukssällskapen
sände dem då sådana där amerikanska plantor, som
inte angripas av phylloxeran. Folket i Gela
planterade ut dem, men alla plantor dogo. Hur skulle
Gelafolket förstå att sköta amerikanska vinstockar?
Nåväl, så kom någon och lärde dem det.»
»Micaela!» Det kom nästan kvidande. Donna
Micaela tyckte, att hennes far redan såg ut som
en slagen man, men hon fortsatte, som om hon
inte hade märkt något.
»Det kom n å g o n,» sade hon med starkt
eftertryck, »och han hade låtit skicka nya plantor till
sig. Han började plantera ut dem i deras vingårdar.
De skrattade åt honom, de sade, att han bar sig
galet åt. Men se, hans plantor växte och levde,
de dogo inte. Och han har räddat Gela.»
»Jag tycker inte, att denna historia är under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
