Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 2. I Palermo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I PALERMO
377
ett par plymer till i hatten och reser bandrosetten
alnshög. I dag måste hon vara vacker.
Hela långa rader av hus börja illumineras. Här
och där kastar man upp en raket. Lustbomber
fräsa och knalla i vartenda gathörn.
Blomsterhandlarna utmed den långa Via Vittorio
Emanuele få sina butiker tömda gång på gång.
Ständigt, ständigt mer av de vita
orangeblommorna! Hela Palermo är uppfyllt av den söta
orangedoften.
Den stackars bronskejsaren på Piazza Bologna,
den stackars fule Karl den femte, som är förgrämd
och mager och eländig som San Giovanni i öknen,
har på något outransakligt sätt fått en blombukett
i handen. Då studenterna, som stå på Quattro
Canti alldeles i närheten, få höra talas om detta,
draga de upp till kejsaren i ordnat tåg, lysa på
honom med sina facklor och höja ett leverop för
den gamle despoten. Och en av dem tar hans
bukett om hand för att lämna den till den store
socialisten.
Därpå draga studenterna ned till hamnen.
Långt innan de komma dit, äro deras facklor
utbrända, men det bry de sig inte om. De komma
med armarna om varandras hals, högt sjungande
och stundom avbrytande sången för att ropa: »Ned
med Crispi! Leve Bosco!» Så kommer sången
i gång på nytt igen, men blir åter avbruten, därför
att de, som inte kunna sjunga, slå armarna om
sångarna och kyssa dem.
Gillen och skrån vimla fram ur stadsdelar, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
