Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 3. Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HEMKOMSTEN
393
»Ja, donna Elisa.» Och Gandolfo kommer fram
till henne.
»Du skall komma med och öppna din kyrka
för mig.»
Alla, som höra donna Elisa säga detta, förstå,
att hon vill gå ut till Kristusbarnet i San Pasquale
och bedja för Gaetano. De resa sig upp och vilja
gå med henne.
Donna Elisa blir rörd vid denna medkänsla.
Hennes hjärta flyger upp på vid gavel.
»Jag skall berätta er något,» säger hon, och
hennes röst darrar starkt. »Jag har haft en dröm.
Jag vet inte än hur det kunde komma sig, att jag
somnade nu i natt. Men medan jag satt vid sängen
och var som ängsligast, somnade jag. Och jag
hade knappast somnat, förrän jag såg Kristusbarnet
framför mig i krona och guldskor, som det står
därute i San Pasquale. Och det sade så här till
mig: ’Gör den stackars kvinnan, som ligger och
ber i min kyrka, till din sonhustru, så blir
Gaetano frisk.’ Det hann bara säga detta, innan jag
vaknade, och då jag öppnade ögonen, var det, som
om jag skulle se Kristusbarnet försvinna genom
väggen. Och nu måste jag dit ut och se om någon
är där.
»Men nu hör ni alla, att jag lovar, att om
det finns någon kvinna ute i San Pasquale, så
skall jag göra, som bilden har befallt mig. Om det
än är den fattigaste tös från gatan, skall jag ta
vård om henne och göra henne till min sonhustru.»
Då donna Elisa har sagt detta, går hon och alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
