Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken - 5. En fresk av Signorelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärlek till nästan och hatar Gud. Jag ser
människor bli martyrer för det nya hoppet om en
lycklig jord. Jag ser hur de få ny glädje och nytt
mod ur det ordet ’Tänk på jorden’, såsom de förr
fingo det ur ordet ’Tänk på himlen’. Jag visste,
att han, som Signorelli hade bådat, var kommen.»
Pater Gondo bugade sig tyst.
»Förstår du nu vari du har handlat orätt?»
»Helige fader, upplys mig om min synd!»
Den gamle påven lyfte blicken. Hans klara
ögon genomskådade den tillfälligheternas slöja, som
höljer tingen, och sågo vad som doldes bakom den.
»Pater Gondo,» sade han, »det lilla barnet,
som ni kämpade med i Diamante, barnet, som var
barmhärtigt och undergörande som Kristus, det
fattiga, föraktade barnet, som besegrade er, och
som ni kallar Antikrist, vet ni inte vem det är?»
»Nej, helige fader.»
»Och han, som på Signorellis tavla botade
sjuka och bevekte de rika och fällde våldsmän till
marken, han, som förvandlade jorden till ett paradis
och lockade människorna att glömma himlen —
vet ni inte vem han är?»
»Nej, helige fader.»
»Vem annan kan han vara än
antikristendomen, socialismen?»
Munken såg förfärad upp.
»Pater Gondo,» sade påven strängt, »då ni
höll bilden i era armar, ville ni bränna honom.
Varför detta? Varför var ni inte kärleksfull mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
