- Project Runeberg -  Selim Mirza /
8

(1906) Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intelligens att genomskåda lumpenheten och falskheten hos
de flesta människor. Detta lärde honom att ringakta
männen. De frön af okuflig energi och dådkraft, som
grott hos honom alltifrån barnaåren, spirade nu upp i
högsta grad, gjorde honom stark och i viss mening
farlig.

Han hade kvar sin gamla liflighet och en smula
oförsiktighet, som hos en natur så lidelsefull som hans lätt
kunde urarta till lättsinniga galenskaper, men härifrån
bevarades han af den själfkänsla, som förvärfvas genom
god uppfostran och ett fint filosofiskt förstående af alla
handlingar, ord, förhållanden och idéer.

Han var aldrig sentimental, och om något, som hade
en anstrykning af sentimentalitet, ännu dallrade kvar
från barnaåren, om ock omärkligt, lemnade det alls
intet spår efter sig. Därför beredde honom erinringen af
Hania hvarken den allra minsta sorg eller agg. Han
förstod konsten att älska med glädtiga löjen och eldiga
kyssar, men all suckande trånad var honom främmande.

Denna egenskap öfverensstämde med hans egen
karaktär och med de parisiska kvinnornas natur, ty de
voro tokiga i honom, fastän de visste, att han utan
minsta samvetsförbråelse kunde lemna dem i sticket. Då jag
en gång talade med honom om detta ämne, svarade han:

— Det är bara ett tidsfördrif och alls ingen allvarlig
förpliktelse. Om jag funne äkta kärlek, skulle jag
kunna låta hugga af mig ena handen. Men om den verkligen
finnes till, skulle du behöfva längre tid för att finna den
än jag, men med större utsikt att lyckas.

— Alltså bedrar du, när du säger: jag älskar!

Han skrattade.

— Nej. Jag vet visserligen, att jag längre fram skall
bedraga, men när jag säger det, är jag uppriktig.

De män, som han kom ihop med, delades i två läger:
somliga böjde sig för honom, andra hatade honom.
Selim hade därför en mycket originell tanke om mankönet.

— Jag tycker om dem, som hålla af mig, men jag
högaktar endast dem, som hata eller afundas mig, ty de
äro mer själfständiga, brukade han säga.

Därpå tillade han vanligtvis:

— För resten bryr jag mig ej om någon alls.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 21:17:03 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mirza/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free