- Project Runeberg -  Selim Mirza /
27

(1906) Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

osammanhängande svar kunde vi med möda sluta oss till att
byns invånare för ett par dagar sedan skjutit på de
preussiska ulanerna, men sedan flytt af fruktan att hela
byn skulle bli lagd i aska.

En natt knackade vi på dörren till en stuga, genom
hvars fönsterglugg ett ljus glänste fram. På en lång
stund ville man ej öppna för oss, men slutligen visade
sig en karl med ett så vederstyggligt utseende, att vi
kunde tro, att det var själfva vargen som välkomnade
oss. Marx försäkrade att det var en likplundrare och
rådde oss att ej stanna där öfver natten, ty här kunde
man lätt få känna knifven under refbenen, såsom han
uttryckte sig. Men som vi voro genomtrötta, beslöto vi
att stanna där. Inom kort inträdde ytterligare fyra
galgfåglar, som sneglade på oss under lugg och med
begärlighet tittade på våra reseffekter. Marx var ute på
gården hos hästarna. Men Selim gjorde processen kort:
han tog vår ulfvavärd i strupen, klämde honom mot
väggen och satte pistolen mot hans mun.

— Måtte pesten ta dig, otäcka svin! Kör genast ut
dessa rackare, annars skjuter jag både dig och dem i
pannan! Och om något af hvad vi ha med oss kommer
bort i natt, låter jag hänga dig.

De vilda sällarna brummade argsint, och en af dem
lät till och med förstå, att han var i borgmästarens
tjänst, och frågade oss i stursk ton om våra pass. Men
till svar tog Selim sitt ridspö och började prygla dem
obarmhärtigt, hvarvid han allra minst skonade
borgmästarskrifvarens rygg. Natten förflöt lugnt, och nästa
morgon bröto vi åter upp.

Vägen blef nu svårare, ty vi färdades fram på
sträckor, som nästan helt och hållet voro tagna i besittning
af tyskarna, mellan hvilka glesa trupper af franska
friskaror hetsades och förföljdes såsom vilda djur. Byar
och städer voro dock här mindre härjade än på de stora
stråkvägarna, där de båda härarna sammandrabbade.
Folket höll sig undan från tyskarna och fogade sig efter
öfvermakten, men just därför var det så mycket svårare
att få hjälp och anvisningar. Att komma fram till La
Rochenoire öfversteg nästan mänskliga krafter, ty å ena
sidan visste ingen, hvar han befann sig, enär han jämt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 21:17:03 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mirza/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free