- Project Runeberg -  Selim Mirza /
68

(1906) Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fram mig. Och då tänkte jag: jag ska sofva ut på
kyrkogården. I dag ligger människan ofvanpå, i morgon
under jorden.

Det föll mig ett ögonblick in, att La Rochenoire
kanske hittat på något sätt att sätta sig i förbindelse med
Hugo och skicka honom efter sina soldater. Men i nästa
ögonblick måste jag skratta åt detta hugskott. Selim
förfogade ju öfver en dubbelt så stor styrka, och Hugo
kunde ej hinna fram före mig till den andra truppen.
Jag lemnade honom därför på vägen och tågade vidare.

Jag begriper inte, genom hvilket under nyheten om
La Rochenoire’s öde kunde ha nått fram till hans
soldater före min ankomst. Officerarna och manskapet
mottogo mig med dof tystnad. Men ingen visade mig
den minsta olydnad. Det var som en fårahjord, med
hvilken man kunde förfara efter behag.

Jag gaf order om uppbrott och vi anträdde
skyndsamt återtåget.

Vid middagstiden gaf jag soldaterna två timmars
rast, hvarpå vi åter skyndade hemåt. I byarna gömde
sig bönderna i sina kojor för oss. Jag ville skaffa åkdon
för att så mycket fortare kunna komma till La Mare och
leja hästar, men i närmaste by fick jag till svar, att det
inte fanns skjuts. Jag satte då revolvern tätt intill
näsan på byfogden, och beröringen af den kalla mynningen
hade en underbar förmåga att värma hans patriotism
— åkdon anskaffades ögonblickligt.

Vi nalkades La Mare midt i natten, men i fullständig
stridsordning. Jag red förut med mina soldafter till häst
en half kilometer före hufvudstyrkan. Jag ville vara
den förste och måste dessutom uppgifva lösen för Mirzas
förposter.

Från byn hördes ej det minsta ljud, och där var
kolmörkt. Mirza iakttog en ännu större försiktighet än La
Rochenoire och lät aldrig göra eld nattetid.

Vi voro nu ej långt ifrån kyrkan. Min underofficer
red plötsligt fram till mig.

— Herr löjtnant! sade han. — Förposterna ha
försofvit sig!

— Det är inte möjligt, svarade jag. — En sådan
försumlighet straffas med döden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 21:17:03 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mirza/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free