Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Twänne Predikningar af Öfwerste K. O. Broady - 1. Söndagen den 22 April 1877. Luk. 15:11—22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 «
sjelfwa och tillfredsställa wår själs behof, så åro tvi
icke i wårt rätta sinne, tvi åro dårar, blinda, tvi be-
gripa icke hwad som år tvått eget bästa. Den men-
niska, som petar finger åt dig, derföre att du bekänner
din Herre, som hånar dig, derföre att du älskar Gud och
bekänner din Fader och Skapare, tror du att en så-
dan menniska har sitt sunda förnuft qwar, att hon
kommit till besinning. Ack nej! Det wore dårskap
att wara ledd af dårar, det wore dåraktigt att frukta
hwad andra menniskor, hwad dina kamrater, wänner
behaga mißtånka eller såga om dig. Det-wore dår-
aktigt att frukta för werlden. Det år för dig att komma
till besinning, att samla dina tankar, att se på ditt eget
lifs ståndpunkt och på den wå , hwarpå du år och
hafwa målet, dit din wåg bör ga, i sigte.
Når den unge mannen så kommit till besinning-
och hade begripit, att han war på en orätt tvåg, sade
han: «Huru många min faders legodrångar hafwa
icke bröd i öfwerflöd, och jag förgås här af hunger!«.
Det år första steget att du betänker din dårskap, nu
inser du först, att du håller på att förgås i synden,
att din sjal håller på att förgås i den ewiga döden.
Men icke blott det. Jesus will, att dina tankar skola
ritta si mot himmelen, mot hemmet, der Fadern bor
i de ljusa boningarna, der det finnes rikedom och
öswerflöd af lycka och sällhet, der det sinnes allt som
kan fylla en förnuftig menniskosjäl. Det wgr det sör-
sta, råtta steget, att den unge mannen korn till detta
beslut: "jag will stå upp och gå till min fader". "Jag
will stå upp": härmed will Jesus beteckna nödwän-
digheten för oß, älskade, — når wi börja inse att tvi· «
äro syndare och såsom sådana åro alldeles utblottade,
olyckliga och måste förgås, och wi då också börja tånkai
den riktning Jesus utpekar, att det sinnes någon bättre
sällhet ån att wara i synden, att det sinnes en wåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
