Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Twänne Nykterhetspredikningar af Grosshandlare C. O. Berg - 1. Söndagen den 30 januari 1876
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty Gud wet, att på hwad dag I äten af det förbjudna
trädets frukt skola edra ögon öppnas.
Af intet skapade Gud werlden. Herren sade sitt
allsmäktiga "warde", och millioner olika werldar
började göra sina omätliga banor i himlarymden.
Werldar alstrades fram, den ena skönare, härligare och
fullkomligare än den andra, och bland dessa werldar
intog wår lilla jord sitt rum. Snart uppfylldes denna
jord af wäxter och djur, hwart och ett efter sin art,
och öfwer det hela satte Gud menniskan, denna härliga,
ståtliga skapelse, kronan på skapelsen i dess helhet,
Guds afbild, med heligt förstånd, helig wilja och känsla.
Till menniskans hjelp skapade Gud, såsom wi weta,
Ewa, hans hustru, den sig till honom hålla må. Ur
Skaparens hand tog wår stamfader Adam sin maka.
De lefde lyckliga. Deras glädje war ej grumlad af
last, synd och skam. Den war hel, ty den bestod
deruti, att de fingo wara i Guds närhet och tala med
Gud såsom en wän talar med sin wän. Men
olycksdagen kom. Mandråparen af begynnelsen kunde icke
lida, att mennistorna woro lyckliga, och derför swor
han deras fall. Gud hade förordnat, att menniskorna
skulle få njuta af allt hwad Gud skapat. I den sköna,
härliga lustgården hade de allt hwad de behöfde. Men
af ett träd, midt i lustgården, kunskapens träd på
godt och ondt, skulle de icke få äta, och Gud sade:
"Hwad dag I äten af den frukten, skolen I döden dö".
Både Adam och Ewa, wi kunna förstå det, undweko
med sorgfällighet att komma inwid det besynnerliga,
fruktanswärda trädet. Men ormen, som war listigare
än alla djur på marken, d. ä. mörkrens furste,
iklädande sig ormens gestalt, nalkades qwinnan och liksom
frågade: "äten I icke af allt, som finnes i lustgården?
det måtte wara något, som I icke råden öfwer".
Qwinnan sade: "wi njuta af allt hwad Gud skapat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
