Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Den 2 januari 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
MISSIONSFÖRBUNDET.
ETT NYTT ÅR.
1 Kor. 15:56.
Av J. Nyrén.
Det nya årets portar öppnades nyss för oss
och vi trädde alla över dess tröskel. Det
gamla var förgånget med all dess glädje, allt dess
arbete, dess sorger och prövningar. För allt
tackade vi Gud, då årets afton ingick,
förvissade om, att allt skall samverka till det bästa
för dem, som älska Gud. Endast våra synder,
felsteg och försummelser gjorde oss oro och
drevo oss till nådastolen för att utbedja oss
nåd och barmhärtighet. Och Guds nåd var
väldig över oss till förlåtelse och förnyelse av vårt
liv och sinne.
Vad skall nu det nya året bära i sitt sköte?
Vi ha tillönskat varandra ett gott nytt år och
det med allt skäl. Ty vi älska våra
medmänniskor och unna dem allt gott till kropp och själ.
Och vi veta, att Herren är densamme och att
han alltjämt vill låta idel godhet och
barmhärtighet följa oss i alla våra livsdagar. Och hans
trohet mot oss är stor, väl beprövad från: släkte
till släkte.
Vad som än möter oss, må vi alltjämt
behålla tron på Guds kärlek till oss och på Jesus
Kristus, vår Frälsare. Det nya året är som
alla de föregående åren ett hastigt
försvinnande tidsmått. Snart stå vi vid slutet av vårt liv,
och då är det gott att med aposteln Paulus
kunna säga: jag har behållit tron. Det blir den
enda verkliga behållningen, då den slutliga
uppgörelsen för livet skall ske.
Så må vi ock bedja Gud om nåd att tro på
livet och möjligheten att under alla förhållanden
kunna göra något gott och med våra små
bemödanden befrämja Guds rike och våra
medmänniskors bästa. Tiden är visserligen ond,
därför att människor göra den sådan, men vi,
som tro på Herren, få ej hängiva oss åt
misströstan och därav följande likgiltighet utan
för varje dag söka göra något för Herren. Vi
äro ju kallade, icke att leva för oss själva utan
för honom, som köpt oss åt Gud med sitt blod.
Alltså, mina älskade bröder, våren fasta,
orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk,
eftersom I veten att edert arbete icke är
fåfängt i Herren, i Kor. 15: 56. Framåt, allt-
jämt framåt, i vår Mästares tjänst, må vara
vår lösen under det nya året. »Nya plikter, nya
strider men ock ökat nådesmått.» Ingen börda
skall påläggas oss, den mer än mänsklig är.
Må vi blott komma ihåg, att Herren icke
begär mer av sina skaffare, än att de äro trogna.
Stora uppgifter föreligga Guds folk för
närvarande i vårt land. Den andliga likgiltigheten
och försoffningen är mångenstädes oerhörd,
mitt under det att mången menar, att man just
på sådana trakter har det bäst ställt i andligt
avseende. Där råder ingen kyrklig söndring,
inga sekter eller villoandar finnas där. Bär icke
sådant tal bäst vittnesbörd om huru illa ställt
det är med själva det andliga livet? Kunde
man förutsätta att alla vore troende Guds barn
i en sådan trakt, vore talet befogat. Men nu
är det visserligen icke så. De verkligt levande
i Guds Sons tro äro alltid jämförelsevis få
gentemot den stora massan, och där dessa
finnas, blir det alltid kamp och strid. Så blev det
omkring Kristus och så blir det alltid omkring
hans efterföljare.
Ut till de mörka områdena i vårt land, där
dödens stillhet i andligt avseende råder är vår
stora gemensamma uppgift under det nya året.
Vi tro, att många unga friska krafter skola
med glädje upptaga detta arbete. Ungdomen
är ju dådkraftig och sätter sig gärna före stora
mål. Det stora nyodlingsarbetet på de obrutna
tegarna måste nu upptagas. De unga, starka
krafterna äro här de lämpligaste, och här
skapa de åt sig själva den rikaste framtidsskörden.
De äldre böra giva dem tillfälle och medel
därtill. Inom varje församling bör denna sak
upptagas på fullt allvar. Där känner man de
unga krafterna, därifrån skall ock deras
utrustning komma. Där måste ansvarskänslan
för den omgivande bygden väckas och föra
till offersinnet och offerglädjen. I allt för stor
utsträckning stå vi i fara att annars bli
själv-njutande församlingar. Nyodlingsarbetet skall
öka våra tillgångar och våra krafter, under det
att vi, om vi låta det bliva vid vad fäderna
uträttat, skola bli allt fattigare. Den lagen råder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
