Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Den 15 januari 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
MISSIONSFÖRBUNDET.
som till exempel av boxarne i Kina men allt
förgäves. Bäckarna välla fram, och den ena
grönskande oasen uppstår bär, den andra där.
Öknen har börjat blomma och blomstra. När
under det förra århundradet nådens bäckar
började att på ett särskilt sätt bryta fram i
vårt land, eå gjordes ett häftigt motstånd men
intet hjälpte. Trots konventikelplakatet och
fängelser gick den fria evangeliska
verksamheten framåt, och deras antal, som jublade över
Guds frälsning, växte med fart. En godspatron
försäkrade med en svordom, att läseriet icke
skulle få komma in på hans gods och förbjöd
strängeligen sina underlydande att mottaga
evangelii förkunnare. Emellertid gingo en del
av hans folk och hörde Guds ord, och snart
voro så många av dem troende, att ban ansåg
sig nödsakad att låta dem få sin vilja fram
och samlas till bön och predikan i en större
lokal på hans egen gård. Även den enskilde gör
ofta ett hårt motstånd, då Guds Ande börjar
verka på honom. Man är för stolt att bliva en
kristen. Eller man är för feg att bryta med
sina gamla vänner i världen. Men evangelium
tränger sig in i hjärtat och bryter omsider ned
all kraft till motstånd. En förnäm dam gick
för tidsfördrivs skull en dag till ett
missionshus. Inkommen såg hon en bekant skomakare
uppträda i talarstolen för att predika. Iiennes
läppar krusades till ett leende, och hon
betraktade med en viss medömkan den olärde
skomakaren. Men efter en stund sjönk hennes
huvud och hon försökte förgäves dölja de tårar,
som runnö utför hennes kinder.
Och ökenhägringen skall bliva till sjö, heter
det vidare. Tänk dig en ökenvandrare. Solen
bränner hett på hans huvud, sanden kännes
glödande under hans fötter, tungan låder av törst
vid hans gom och han känner sig färdig att
uppgivas av trötthet. Då ser ban i fjärran
några palmer vaja i det dallrande solljuset.
Han skyndar ditåt i hopp om att det är en oas
med vatten och skugga. Men då han kommer
närmare, upplöses allt i dimma. Det var bara
en hägring, och så långt hans öga kan se,
synes endast den ödsliga öknen. Vad är allt
jagande efter nöje och tillfredsställelse i världen
annat än en jakt efter tomma hägringar?
»Htan Gud ej glädje finnes, utan Gud ej fin-
nes frid. Tom den lycka är som vinnes, om
man glömmer Gud därvid.» Ooh vad är väl
den stackars hedningens pilgrimsfärder och
offer till de stumma gudarna annat än ett
jagande efter en hägring ? Herren säger om
avguderiet, att det är att gräva sig usla brunnar,
som intet vatten hava. Och Israel klagar, då det
låtit förleda sig till att gå med till
hedningarnas offerhöjder och där frambära till och med
sina barn som offer åt guden Molok: »Eåfängt
var vårt hopp till höjderna, endast larm gåvo
oss bergen». Det enda de fingo för sin
tillbedjan var larmet, som fyllde deras öron. Den
frid och den ro, som deras hjärtan längtade
efter, fingo de ej, själens törst stillades ej. Arma
bedragna och vilseledda vandrare i
hedendomens öken, skall du finna en källa till sist?
Give Gud, att diu funne källan med det levande
vattnet! Var är den källan ? Den väller fram
med sina rika flöden där uppe på Golgata.
»Världens brunnar alla Sina ut och falla,
Korsets källa rik, Flödar städs sig lik. I dess
friska flöden Finnes tröst mot döden, Ty från
livet själv Flödar hennes älv.»
Den är som en sjö. Dess vatten räcker till
för alla. Om ock en hel här kommer till
stranden av en sjö, så våga dock alla att dricka sig
otörstiga, ty man vet, att vattnet räcker till.
Två kristna kineser blevo av illasinnade män
dragna inför de äldste ooh anklagade för att
sprida den utländska läran. De blevo slagna
och hotade med ännu svårare misshandel, om
de ej upphörde med sin villfarelse. Men de
bekände med stor frimodighet sin Mästare och
sade: »Den frid, som vi förgäves1 sökte i
Kong-futse skrifter, hava vi funnit rikligen genom
tron på Jesus Kristus, huru skulle vi kunna
tiga därom?» För dem hade ökenhägringen
blivit till sjö.
Och av torr mark skall bliva källsprång. Den
som tror på mig, säger Herren Jesus, av hans
liv skola, såsom skriften bar sagt, flyta
strömmar av levande vatten. Utan Guds nåd och
Guds Ande äro vi den ene som den andre en
torr och onyttig mark. Saul av Tarsus var trots
sitt nit om lagen endast en torr mark. Han
insåg det senare själv och räknade sig då till de
förnämsta bland syndare. Men vilket
välsignat källsprång blev han ej förvandlad till ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
