Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Den 22 januari 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSION SF ÖRB UN DET.
- Från trappan vid Mukimbungu station.–- Från Kolo missionsstation. –—’
FRÅN ETT BESÖK I BYSKOLORNA.
I ett missionsdistrikt i Belgiska Kongo.
Av missionär Karl Aldén.
Kockar och tjänarepojkar i detta land äro
opålitliga »saker». En gammal f. d. kock, som
tj änat på stationen under en mångfald år,
hade lovat att följa med ut på byresa. Dagen
kom och — kocken uteblev. Då hade ban gått
ut på affärsresa till Mayumbe —■ sex dagars
marsch enkel resa, alltså tolv »tur och retur».
En annan f. d. tjänare hade lovat en av
kamraterna att gå med ut i byarna. När tiden var
inne för start, var pojken borta. Denna gång
kom min tjänare lunkandes efter till byn där
jag var — två dagar försenad. Tid existerar
ju icke, som man vet, för svartingar.
Eörsta byn vi kommo till var katolsk. Jag
visste ej om det, förrän vi hade slagit läger
där. I en närliggande by ha vi lärare och skola,
men läraren, som jag hade med i sällskap,
försäkrade, att de vita brukade stanna »här».
Kanske var det omsorg om bärarna, som
förestavade honom att förlägga oss »här», ty den
andra byn låg lite åt sidan om den stora
far-vägen. Backigt och besvärligt var det att
komma dit. Alltnog — vi togo in. Att vi ej voro
synnerligen välkomna märkte vi snart. Det
var nästan stopp att kunna få en pojke att sopa
huset, och lika svårt var det att få lite vatten,
och ved. Vi lämnade katolikerna ooh besökte
»vår by» på kvällen, där vi ock hade möte.
Trakten är förfärande hednisk, ett gott fält
för katolikerna. I byn där vår lärare
undervisade fanns en enda församlingsmedlem. Allt
annat, stort och smått, ungt ooh föråldrat, är
sänkt i hedendomens mörka ooh dystra natt.
Men förfärligt gemytliga voro de alla däruppe
i den lilla Kivunda-byn. Gubbarna — gamla, så
gamla så de visste inte, huru många år de gått
odh stampat på denna jorden —■ ©utto
tillsammans med några pojkar kring lägerelden och
förde det mest gemytliga samspråk i världen,
medan palmvinskalebassen med den rusande
drycken vände pipen i en plåtmugg var femte
eller tionde minut ooh fyllde densamma med
den begärliga varan, allteftersom behovet var
mer och mindre »skriande». Jag predikade en
stund för dem. Uppmärksamheten var
oklanderlig. Sedan mötet var slut, spràkade vi med
dem och bjödo dem till sist farväl. De lovade
att följande morgon komma till byn, där vi
lågo, och sälja ägg. De hörde, att jag var
spekulant. Läraren gav mig en vink om att de
möjligen komme att begära femtio centimes
stycket, då vi inuti landet aldrig ge mera än
tio. Verkligen. Följande morgon kom det en
»broder i palmernas skugga» och ville göra
affär på ägg. För åtta begärde han fyra francs.
Först tittade jag på honom och sedan bad jag
honom sälja äggen i hans egen by. Det borde
gå bättre där.
En tandtång och’ en del mediciner hade jag
med för att kunna hjälpa mot de mest vanliga
förekommande krämporna bland folket. I
denna by kom en gubbe till mig ooh bad att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
