Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. Den 5 mars 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
MISSIONSFÖRBUNDET. 162
om Guds härlighet utan ock av våra lidanden,
eftersom vi veta, att lidandet verkar
ståndaktighet, och ståndaktigheten beprövad fasthet
och fastheten hopp och hoppet låter oss icke
komma på skam, ty Guds kärlek är utgjuten i
våra hjärtàn genom den Helige Ande, vilken
har blivit oss given. Giv dig därför icke
utöver, min broder, då lidandets kalk räckes dig.
Du vet icke, vad gott den medför åt dig. Säg
hellre med Jesus i stilla undergivenhet för Guds
vilja: Den kalk, som min Fader giver mig, skall
jag icke dricka den? Mycket av dess bitterhet
försvinner, när du kan av hjärtat säga: Ja,
Fader, så har varit välbehagligt för dig. Det
lidandets ok vi bära undergivet och i tron på
Faderns goda och välbehagliga vilja blir ej på
långt när så tungt, som det annars skulle vara.
En mäktig förnimmelse av hans nåd
uppenbaras fast hellre därvid, så att vi kunna glädjas
mitt i bedrövelsen och sjunga våra »sånger i
natten» till Guds ära.
Tömmandet av lidandets kalk är ock
nödvändigt, om vi skola kunna fullborda det Guds
verk, som blivit oss ombetrott. Vi äro kallade
att vara jordens salt och världens ljus. Detta
kan icke ske utan offer och lidande. Saltet
måste smältas och ljuset brinna ned, om
bestämmelsen skall uppnås. Du klämmes hårt och
males rent av sönder i prövningarna och
lidandena, men Guds kraft blir därigenom
uppenbarad och Faderns namn förhärligat. Ditt ljus
brinner visserligen ned, men dess låga
förminskas ej. Tvärtom blir den starkare ju
närmare mot slutet det lider. Och slutligen för-
länas dig, då du under lidandestiden gjort din
kallelse och utkorelse fast, en riklig ingång i
vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi eviga
rike. Vad allt detta kommer att betyda för din
omgivning, kan du ej ens ana, ännu mindre
helt fatta. Det griper djupt i deras hjärtan.
De förnimma, att deras faders och moders Gud
är en trofast Gud, en mäktig hjälpare, som
aldrig övergiver dem, som förtrösta på honom.
När dinà ord ej längre nå dem, dina böner ej
längre bära dem fram inför Herren, då står
din bild av stilla undergivenhet inför Herren
och hans vilja levande för deras minne och
rranar dem att söka sina fäders Gud. Ditt
inflytande skall sålunda sträcka sig långt fram i
tiderna.
Må vi alltså ej vika undan, då lidandets kalk
räckes oss och vår särskilda passionstid
kommer. Den räckes oss av vår Faders hand,
och han giver oss ej annat än sådant, som
slutligen skall bliva oss till välsignelse. Omsider
skola ock vi kunna tacka Gud för den själens
bedrövelse, vi måste genomgå. Allting skall
samverka till det bästa för dem, som älska Gud.
Och intet skall kunna skilja oss från denna
kärlek. Ty vi hålla före att denna tidens
lidanden intet betyda i jämförelse med den
härlighet, som kommer att uppenbaras på
oss. Ja, vi äro vissa om att varken död eller
liv, varken änglar eller andefurstar, varken
något som nu är eller som skall komma, varken
någon makt i höjden eller någon makt i djupet,
ej heller något skapat skall kunna skilja oss
från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>