Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. Den 14 maj 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 ",’2
MISSIONSFÖRBUNDET.
1,757 medl.; 16 j:oravd., 493 medl.; 76 s.-skolor; 281
liirare; 3,421 barn; 5 bibelskolor; 62 elever.
Kronobergs län och Blekinge distrikt.
60 förs.; 2,753 medl.; 19 pred.; 26 bitr. pred.; 73
m.-lius; 7 andra fast.; värde 765,000:— kr.; skuld
därå 147,747:— kr.; ink. 158,315:— kr.; till Mfbt
17,898:— kr.; social verks. 5,284 kr.; 41 ufgr;
1,715 medl.; 16 j:oravd., 489 medl.; 99 s.-skolor; 274
lärare; 3,763 barn; 4 bibelskolor; 51 elever.
Skånes distrikt.
85 förs.; 4,306 medl.; 32 pred.; 61 bitr. pred.; 84
in.-lius; 12 andra fast.; värde 1,441,583:29 kr.; skuld
därå 489,707:24 kr.; ink. 312,098: 3S kr.; till Mfbt
27,888:36 kr.; social verks. 14,811:33 kr.; 47 ufgr;
1,808 medl.; 30 j:oravd., 1,073 medl.; 118 s-skolor; 554
lärare; 7,626 barn; 10 bibelskolor; 158 elever.
Sammandrag.
17 distrikt; 1,568 församlingar; 113,229
medlemmar; 687 ordinarie predikanter; 1,400
biträdande predikanter; 1,984 missionshus; 333 andra
fastigheter; värde 28,922,123:42 kr.; skuld därå
4,657,918:48 kr.; inkomster 7,386,087:44 kr.;
till Svenska Missions-Förbundet 747,713:39 kr.;
social verksamhet 298,579: 57 kr.; 1,213
ungdomsföreningar ; 55,552 medlemmar; 710
junioravdelningar ; 20,761 medlemmar; 2,892 söndagsskolor;
10,304 lärare; 125,822 barn; 169 bibelskolor;
2,131 elever.
Betty Romare. || För omkring fjorton dagar
sedan fingo vi hålla en åminnelsestund efter
fyrmästare J. P. Romares maka, Betty Romare.
Då gjorde församlingen en stor förlust, ty hon
var en varm församlingsmedlem och en bönens
kvinna. O, vad dessa bedjande själar kunna
tillföra Guds fölls; välsignelse! Vile hon i frid
till dess vi mötas hos Gud!
Nils Jönsson. || Så hava vi åter fått lämna en
kär medlem. Denna gång en gammal vän och
broder, f. lantbrukaren Nils Jönsson. Närmast
sörjande stå hans efterlämnade barn. Bland
dem vilja vi nämna missionsföreståndare J.
Nyrén och pastor Otto Nyrén i Norrköping samt
döttrarna Hilda Hydén och Cecilia Jönsson,
båda medlemmar av Betaniaföreningen.
En gammal missionsvän som broder Jönsson
var, fick han särskilt se tvenne av sina söner
som predikanter inviga sina liv i sin Herres och
Mästares tjänst. Mätt på dagar insomnade
han i tron på sin Herre och Mästare
påsk-dagsmorgonen kl. 5. Han var född den 4
oktober 1837.
Vile nu vår vän och broder i frid tills den
eviga uppståndelsens morgon inbryter!
Th. Lundmark.
Till dagens religiösairågor.
Den diskussion, som sedan en tid tillbaka
förekommit rörande vår ställning till bibeln, har
av olika anledningar förts över även till
Förbundets kretsar. På predikantmöten hava
dithörande frågor ej sällan varit under
behandling, och i tidningspressen, särskilt i Svenska
Morgonbladet hava artiklar i ämnet förekommit
av olika insändare. Det är särskilt den
histo-rislc-kritiska bibelforskningen, som givit
anledning till diskussionen ifråga.
Teologiska spörsmål hava tid efter annan,
såsom förklarligt är, varit föremål för
meningsutbyten även inom Förbundet och understundom
varit lika allvarliga som av vittgående
betydelse. Man behöver blott nämna spörsmålet om
försoningen, sådant detta framfördes av lektor
Waldenström, för att få ett exempel därpå. Vad
som nu förekommer av diskussioner och olika
meningar är sålunda i och för sig icke något
nytt. Det hör för övrigt tiden och utvecklingen
till.
Och dock stå vi nu inför något nytt
åtminstone inom våra kretsar. Frågan ligger
verkligen på en väsentlig punkt annorlunda till nu,
än vad den gjort förut och i början.
Diskussioner, som förut förekommit inom
våra led rörande teologiska spörsmål, hava alla
varit inombibliska, om det så får uttryckas, d. v. s.
att man forskat i skriften för att få veta, vad
den lärde rörande det ena eller andra ämnet.
Och därvid tolkades skriften olika, och
meningarna om vad den lärde blevo ofta mycket
delade. Det gällde alltså ett ställningstagande till
de olika uppfattningarna av skriften på den ena
eller andra punkten men icke ett
ställningstagande till skriften såsom sådan. Om något
ställningstagande till skriften eller huru den
skulle betraktas var det förr aldrig fråga. (Om
den historiska bibelforskningen som sådan eller
om dess värde och nytta har härmed intet
uttalande gjorts.)
Men emellan detta och vad som för
närvarande är uppe ifråga om skriften råder i ett
avseende en väsentlig olikhet. Med särskilt den
historisk-kritiska bibelforskningen har uppstått
en ny fråga, obekant åtminstone för det äldsta
ledet inom våra kretsar; frågan om huru vi
skola betrakta den heliga skrift som sådan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
