Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 24. Den 11 juni 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONSFÖRBUNDET.
413
Missionsparet Edvard oeh Hulda Karlman.
m. m. Eleverna sjunga den vackra sången,
översatt till kongospråket: Tack min Gud för vad
som varit etc.
Det dånar ett par skott i den tidiga
morgonstunden. Men denna gång var det ej vreden,
som tryckte av skotten, utan de infödda ville på
detta sätt visa sin glädje över att den vita
»marna», levat så länge, ett uppoffrande, verksamt
liv i deras land. Eleverna framburo så ett
hjärtligt tack till fru Karlman genom sin egen
lärare Jeremia Kibangu.
Visst se de infödda undrande på huru de vita
söka glädja varandra vid ett tillfälle sådant
som detta. Se huru palmgrenar sättas upp,
huru girlander viras! När ihågkommo de sina
egna på detta sätt? Ja, huru skulle de kunna
det, då de icke veta, huru gamla de äro 1 Tanken
att söka glädja varandra och uppskatta
varandra är också ännu så främmande bland
hedningarnas skaror.
Väl firades hednafester av mångahanda slag
och avgudarna ärades och dyrkades. Med
ängslig noggrannhet fullföljdes avgudabuden.
Vidskepelsens tunga ok hindrade dock folkets
rörelsefrihet och utveckling. Seden att fira
högtidsdagar och kristna högtider börjar dock
ibland det uppväxande släktet bliva mer och
mer vanlig, oeh man skönjer glädjeyttringar,
burna av högre ideella tankar än dem
hedendomen skänker.
Påskens heliga högtid har firats.
Långfredagen var det stora templet uppe vid
missionsstationen fyllt till sista plats. »Låtom oss gå till
korset för att se Jesus, vår Frälsare, som gav sitt
liv för oss», sjunger den stora hedningkristna
församlingen, oeh korsets evangelium frambäres
med kraft och värme för den andaktsfullt
lyssnande skaran.
Påskdagens glädjefyllda budskap åhördes med
stilla glädje och varmt och från hjärtat
gående var bönens tack, som uppsändes av den
infödde evangelisten: »Vår glädje är stor», sade
han, »över att vi äga en levande Frälsare, ej en
Frälsare som dött bort ifrån oss såsom våra
förfäder, utan en Frälsare som evigt lever.»
Med hjärtlig hälsning till missionens vänner.
Tillgivna Hildegard Nilsson.
Seminariet, Kingoyi den 20 april 1925.
Missionskyrkan i Storvik.
Pastor J. A. Ilultmans sångturné.
Den vädjan till missionsvännerna i landet,
som av undertecknad utsändes för några
månader sedan för nedbringande av den stora skuld,
som trycker församlingen i Storvik, har
välvilligt beaktats av många församlingar och
enskilda. Omkring 10,000 kronor lia influtit för
ändamålet, och därmed är ju en god början gjord.
Men då skulden belöper sig till i runt tal
90,000 kronor, är det redan insamlade beloppet
alldeles otillräckligt för att kunna rädda
kyrkoegendomen åt församlingen. Något mera och om
möjligt ännu effektivare måste därför göras.
Svenska Missions-Förbundets Styrelse har
därför med varmt behjärtande av församlingens
nödställda läge anmodat pastor J. A. Hultman
att för en tid ägna sina sångresor åt denna
be-hjärtansvärda sak. Pastor Hultman har ock
med stort intresse mottagit denna Styrelsens
framställning och kommer nu att under några
månader framåt ägna sin värdefulla kraft åt att
söka avlyfta en väsentlig del av den tunga
skuldbördan. Vi anbefalla ock pastor Hultmans
besök i församlingarna på det allra varmaste.
Samtidigt bedja vi ock de församlingar, som
kunna det, att upptaga en kollekt för Storvik.
Tänken på den välsignelse, som kommit eder
till del, då I redan ägen förmånen att få
tillbedja Gud under eget tak! J. Nyrén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
