Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 29. Den 16 juli 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491 MISSIONSFÖRBUNDET.
460
VAD VI SETT OCH HÖRT.
Av missionär Jolin Törnqvist.
En resenär förevisade i en av våra
stockholmskyrkor några ljusbilder från ett besök i
Jerusalem. Förevisningen blev ett fullständigt
fiasko. Han kände det redan under föredraget,
som beledsagade bilderna, och fick bekräftelse
på riktigheten av sina känslor efteråt av ärliga
vänner.
Vad var orsaken ? Med bilderna var det intet
fel. De voro vackra och återgåvo, så troget
ljusbilder kunna göra, vad han sett. Orsaken till
misslyckandet var helt enkelt, att föreläsaren
icke sökte genom bombastisk blomstersmyckning
pryda de brunbrända kullarna omkring
Jerusalem eller genom konstgjord hänryckning
förgylla de knaggliga stenarna på den heliga
stadens trånga gator. Kullarna fingo vara i oprydd
fulhet och gatstenarna, sådana de tröttade hans
fötter och sleto hans skosulor under
vandringarna. Eller för att använda en mera vidsträckt
bild: han »befolkade» icke i sitt föredrag Döda
havet med levande
fiskar. Han sökte
framställa allt, sådant han sett
det. Därför —
misslyckades han.
Här nedan och, om
Gud så vill, även i några
efterföljande nummer av
denna tidning komma
några bilder under
ovanstående rubrik. De
presenteras helt
vardags-klädda, ofta till synes
inte ens rentvättade. De
kanske till stor del
komma att likna kopior från
något Underexponerade,
oretuscherade
fotografiska negativ, där
skuggorna förhärska och liksom
fräta på dagrarna,
under det att
människornas ansikten framträda
i osminkad färg med
rynkor och . skavanker.
Den som önskar poesiens -_ Palmnlle i Imlien.
eller inbillningens retusch över bilderna, bör
därför stanna här.
Då man besökt åtskilliga av Asiens länder,
från Kaukasus till Ceylon, från Kashgar till
Jerusalem, blir totalintrycket, . att Asien är
Asien i alla dess delar. Som slutet helt gör
Asien ännu front mot kristendomen. I hela
den världsdel, som föder 900 av jordens 1,600
millioner, och där kristendomens vagga stått,
finnes ej ett land, ej ett folk, som ännu ens är
kristet till .namnet. Schintoismen,
konfucianis-men, buddhismen, hinduismen,
muhammedanis-men — alla ha sina hemland. Kristendomen har
intet. »Människosonen har intet att luta sitt
huvud emot». Från Kamtschatka^ evigt frusna
tundror till Javas ständigt solomstrålade dalar,
från Tokio till Smyrna äro kristendomens
bekännare främlingar och gäster bland fientliga folk.
Missionen är här ännu som i sin början blott.
I människornas levnad, ävlan och strävan
igenkänner man
oupphörligen samma drag i
vitt skilda länder.
Klimatet gör hyn mörkare
eller ljusare och tvingar
människorna att bo och
kläda sig något
annorlunda i de motsatta
periferierna. Men i
allmänhet ske
övergångarna successivt och rätt så
omärkligt, och under
allt är det bara fodralet,
som ändras, innehållet
är detsamma.
En basargata i en
syd-indisk stad har icke
någon väsentlig olikhet,
med en dito i en
väst-turkestansk stad. Sam-.,
ma
asiatiskt-klassiska.ore-da och oordning, samma
- sinne för det på avstånd
glänsande och
storslagna, parat med samma
oförmåga att göra nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
