Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 30. Den 23 juli 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517 MISSIONSFÖRBUNDET.
460
Missionshuset i Långvattnet.
Långvattnet. || En ny missionskyrka, den sjette
i ordningen på det lappländska missionsfältet,
invigdes söndagen den 28 juni. Kyrkan är byggd
i byn Långvattnet, Stensele socken, av
Långvattnets Kristi. Ungdomsförening.
Invigningspredikan hölls av lapplandsmissionär Aug. N.
Bäckström, Stensele, och i det missionsmöte, som i
samband med invigningen hölls i tre dagar,
medverkade redaktör H. Myrbäck från Gävle samt
missionär J. Öman och evangelisterna i Södra
Lapplands missionsförening J. D. Sparrman, G.
Ångman och J. A. Lindberg. Högtiden var stor
och besökt av mycket folk från tre socknar och
ett fjällkapellag.
Saltvik, |l En högtidlig bibelskoleavslutning hölls
i Saltvik midsommardagen. Den stämningsfulla
stunden började med sången: »Ungdom, som
går ut i världen, O, låt bibeln följa dig etc.,
varpå nämndeman J. A. Larsson, Hovslätt, höll ett
kort oeh manande inledningstal samt ledde i bön.
Platsens pastor, Henrik Nilsson, som varit
bibelskolekursens ledare, talade över ämnet:
Föräldrars och målsmäns uppgift och ansvar för
den uppväxande ungdomen. Pastor O. Ilalloff,
Kalmar, deklamerade ett för tillfället lämpligt
poem. Därefter följde unison sång, varpå
eleverna uppläste var sitt minnesord.
Pastor Halloff höll ett varmhjärtat anförande
med ledning av dagens predikotext. Därpå
följde ett gripande ögonblick då eleverna med sin
ledare knäböjande mottogo församlingens
förbön och välsignelse. Sedan utdelades
minnesböcker till de sexton eleverna. Nämndeman Larsson
frambar å elevernas och målsmäns vägnar ett
varmt tack till bibelskolans ledare och
överlämnade en minnesgåva. Emellan föredragen
utfördes sång av pastor Halloff och av
blandad kör. Eleverna sjöngo också ett par vackra
sånger. Stunden, som var synnerligen
uppbygglig, avslöts medelst bön och unison sång.
II. N.
Visa tidningen för vänner och
bekanta och uppmana dem att
prenumerera från 1 juli.
Från läsekretsen.*
Våra kristliga skolor.
Inlägg av lärare Hugo Sanner och pastor Ad.
Andersson.
Ehuru om möjligt ännu mera »oombedd» än
rektor Fur att yttra mig i detta viktiga spörsmål
kan jag, då nu frågan ännu en gång kommit på
tal, icke låta bli att framkasta några tankar, som
gång efter annan under årens lopp kommit för
mig, när jag läst den ena och den andra
uppsatsen beträffande Missionsförbundets skolplaner.
Dessa uppsatser ha merendels förefallit mig som
lösa hugskott och fritt uppgjorda planer utan
någon känning med verkligheten, d. v. s. de ha ofta
icke varit baserade på den grund, som dock väl
vore den naturliga och rätta, nämligen: vad
behöva vi närmast ifråga om skolor, och vad
kunna vi göra för att få dessa skolor?
Rektor Furs artikel skilde sig fördelaktigt
från en hel del föregående i denna sak däri, att
den syftade just till att få en verklig grund för
vår skolfråga, men trots denna riktiga
utgångspunkt synes det mig, som om också rektor F. i
fortsättningen »for till väders» åtskilligt med sina
planer eller med andra ord byggde åtskilligt högre
än grunden tålde vid, då han t. ex. i ett
andedrag räknar upp bland det, som närmast borde
göras, inrättande av »realskola, gymnasium och
seminarium». Ja, nämn så därtill endast
universitet också, så lia vi i ett sammanhang hela
raden av »luftslott», som under åren byggts upp.
För min ringa del skulle jag vilja förorda
såsom närmast liggande uppgift: 1) inrättande och
understödjande av skolor närmast i typ med de
s. k. praktiska skolorna eller folkhögskolorna,
Deras främsta uppgift borde vara att bibringa
eleverna allmänbildning, på samma gång som de
vid skolan finge såväl från lärarnas som
kamraternas sida vara under ett gott kristligt
inflytande. Men dessutom kunde ju också vid en sådan
skola anordnas specialkurser såsom exempelvis
förberedande kurser för inträde vid seminarier,
missionsskolan m. m.
Men dessa skolor skulle icke anordnas hur som
helst, så att de komme att stämplas som en lägre
sorts skolor av denna typ, utan snarare tvärtom.
De skulle, framför allt genom lärarekårens
kompetens och lämplighet för sin sak, hållas på ett
högt plan, dels så att statsbidrag kunde påräknas
och dels så att den uppväxande ungdomen med
glädje begagnade sig av dem.
2) Anordnande av kurser av olika slag, t. ex.
för söndagsskollärare, juniorledare, sångledare
och organister m. fl„ som redan tjäna sina respek-
* Vad. sora under denna rubrik förekommer får,
givetvis, icke fattas som uttalanden av redaktionen eller
Förbundet. Men vi anse oss ej böra hindra vårt folk att
sakligt säga sin mening i våra frågor. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
