- Project Runeberg -  Missionsförbundet : illustrerad veckotidning för Svenska Missionsförbundet / Fyrtiotredje årgången. 1925 /
538

(1925)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 32. Den 6 augusti 1925 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

538

MISSIONSFÖRBUNDET. 460

sin allmakt. Ett ord var nog, och.världen
skapades. När det gällde att bringa det fallna
släktet frälsning och försoning, måste han taga hän*
syn till sitt eget hjärtelag. Hade det funnits
någon annan utväg till frälsning, så hade han
förvisso valt den utvägen. Hade Gabriel eller
någon annan kunnat bliva vår Frälsare, så
hade Gud sänt dem. Hade penningar kunnat
återlösa oss och göra oss lyckliga, så hade Gud,
såsom någon säger, kunnat skapa världar av guld
och silver. Sådant räcker dock icke. Vi måste
få en Frälsare, och denna Frälsare ha vi fått i
Jesus Kristus.

Men såsom Gud älskade oss, så hava vi
också varit föremål för Jesu Kristi kärlek. Han
kom hit ned för att göra Guds vilja, men
också emedan han älskade oss. Därför, såsom
någon säger, lade han av sig manteln på ena
sidan tronen och spiran på den andra och steg
ned och blev Människosonen, steg ned i vårt
elände, tog på sig vårt kött och blod, gick vägen,
om jag så må uttrycka mig, från Betlehems
krubba till Golgata för att göra det möjligt för
oss att varda frälsta. När han gjorde under,
när han tröstade de bedrövade, när han förlät
synder — allt var det på grund av hans
kärlek till oss. Men när han dog på korset, kom det
största uttrycket av hans kärlek. Tydligare och
klarare än vi kunna läsa överskriften på hans
kors, kunna vi i hans sår och sargade lekamen
läsa hans kärlek till den fallna världen.

När han dog på korset, rämnade förlåten i
templet, men på samma gång brast hans hjärta
i döden, och vi kunna se in i lians hjärtas
helgedom, se hur han älskar. Därför må jag säga,
att om något är som en kärlekens fyrbåk, som
lyser och kastar ut sitt ljus i världen, så är det
korset på Golgata. Och denna fyrbåk vill visa
vägen åt den irrande på detta livets hav, så att
han skall kunna bliva en lycklig och en salig
människa.

Men låt mig vidare säga, att korset är också
en kraftens segerstod. Det är intet i världen,
som uppenbarar en sådan kraft som korset. Vad
oss människor beträffar så äro vi icke bara
svaga utan alldeles hjälplösa. Det var ingen ibland
oss, som kunde i egen kraft övervinna mörkrets
furste, besegra döden, lägga världen under sig.
Allesammans voro vi maktlösa gentemot dessa

fiender. Så kommer Kristus i tidens fullbordan
för att övervinna och nedgöra våra fiender.
Djävulen brottades han med, och det nästan
f-yntes, som om djävulen menade, att liksom han
hade vunnit över det fallna släktet, så skulle
han också kunna vinna över Kristus. Men i
Kristus hade han sin överman. Kristus
besegrade honom och drev honom ur varje fäste.
Själva huvuddrabbningen stod till sist på
Gol-gata kulle, där lejonet av Juda och mörkrets
furste möta varandra liksom i blodig kamp. Där
visade sig Kristus vara hjälten såsom ingen
annan, den där kan vinna över och besegra
mörkrets furste. När då djävulen icke kunde vinna
över honom, gömde han sig liksom bakom ryggen
på döden och avsköt sina pilar mot Kristus. Men
Kristus går in i själva dödsriket och tager både
döden och dödsriket till fånga och uppstår på
den tredje dagen såsom segerhjälten. Det är
icke underligt, att Iiebreerbrevets författare kan
säga, att Kristus kan på det allra fullkomligaste
frälsa var och en, som genom honom kommer
till Gud.

Vidare må jag säga, att korset är också en
nådens tron. Var och en bland oss vet, att vi
behöva nåd. Vi äro allesammans syndare och
ha intet att berömma oss av inför Gud. Det
häftar vid oss icke endast ett och annat fel, utan
vi äro i vårt inre fördärvade, så att vi såsom
syndare varken vilja eller kunna komma till
Herren eller rädda oss själva. Vi ha brutit alla
Herrens bud. Vi ha försyndat oss på många vis.
Men vi kunna få nåd och dubbelt av Herrens
hand för alla våra synder. Och det skall väl
icke behöva sägas, att vi äro syndare. Det veta
vi och det känna vi. Du behöver bara tänka
på vem clu är och hur du lever, så varder du
snart övertygad om att du är en fallen varelse.
Varje synd kan sägas vara himmelsskriande.
Vi kunna glömma de flesta av de synder, vi
begått, men vi kunna icke utplåna en enda.

Men Gud vare lov, att korset är en nådens
tron, dit vi kunna gå med alla våra synder och
med allt vårt elände. Det är också vid korset,
som det riktigt gör ont i samvetet, då jag ser
Kristus där dö för mina synder, på det att jag
skulle varda salig. Men där skall jag få nåd för
alla mina synder, vore de aldrig så många och
aldrig så stora. Vi bruka säga, att det finnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:07:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/missio/1925/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free