Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 36. Den 3 september 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONSFÖRBUNDET.
,563
Konferensminnen från
Danmark,
Av pastor E. Thingberg.
Det danska missionsförbundet höll sitt 37: de
årsmöte i Rönne på Bornholm den 7—9 juni. Som
jag hade förmånen att som Förbundets
representant närvara vid detta årsmöte, vill jag lämna
några intryck därifrån.
Det var ett stort sällskap missionsvänner, som
medföljde ångaren Frem, då den på
lördagsaftonen lämnade Köpenhamn med Rönne som mål.
Frem är en av Dampskibsselskabets bästa båtar,
nybyggd 1924, modernt och komfortabelt inredd.
Det var utmärkt väl ordnat med sovplatser, och
snart sovo alla i sina respektive hytter. Jag
föredrog att promenera ett par timmar på däck
under den vackra sommarnatten. Det var
fullmåne, och månen kastade en bred strimma av ljus
rätt i vår farled.
Överfarten till Rönne tar åtta timmar, och när
Frem vid sjutiden på söndagsmorgonen gled in i
hamnen låg den lilla staden badande i solljus •—
en vacker syn. Mycket folk var till mötes, och
den danska hjärtligheten kom väl till uttryck i
det välkommen, som bereddes oss redan vid
landstigningen.
Det danska syster förbundet har en god och
löftesrik verksamhet i Rönne. I övrigt äro de
andliga intressena rikt representerade här i det
att icke mindre än sjutton olika
samfundsriktningar bedriva verksamhet. De flesta ha egna
samlingslokaler.
Årsmötets högtidliga öppnande ägde rum i
missionshuset Hebron under ledning av sekr. P. J.
Jensen. Lokalen var fullsatt av en intresserad
■och uppmärksam publik. Norges representant,
missionssekreterare Odalf Larsen och
undertecknad blevo presenterade för årsmötet, varefter vi
fingo tillfälle att frambära våra förbunds
hälsningar. Med stort intresse mottogos våra
budskap, och vi blevo anmodade att taga med oss hem
de hjärtligaste hälsningar och tack för de sända
representanterna. Detta utbyte av representanter
vid konferenserna är av stort värde. Det stärker
sambandet och enar oss i gemensamt arbete för
människors frälsning. Över samtliga möten
vilade en varm stämning och en god ande som satte
sin prägel på både talare och åhörare.
De enskilda förhandlingarna togo sin början
på måndagsmorgonen. Förbundet här är icke så
stort, då det jämföres med det svenska. Så hava
även de enskilda förhandlingarna en
blygsammare karaktär, än man är van vid från
Auditorium i Stockholm, men det ger ett ofantligt gott
intryck att se, med vad värme och intresse det
danska missionsfolket omfattar sin sak. Arbetet
synes gå framåt, och beslut som fattades rörande
såväl den yttre som inre missionen vittna om ut-
veckling och framtidsblick. I fråga om yttre
missionen söker man här bli direkt associerad med
China Inland Missionen och få ett eget fält att
arbeta på. Om förhandlingarna med C. I. M. ej
för till det önskade resultatet, önskar man få sina
missionärer ut på det norska förbundets fält.
Tre missionärskandidater äro färdiga att resa
ut, så snart vägen är öppen.
Den s. k. tältmissionen ligger missionsfolket
varmt om hjärtat. Ett tält blev överlåtet till
Rönne församling och två unga predikanter blevo
tillsatta för att bedriva en mera effektiv tältmission
i Rönne och på Bornholm i övrigt. I samband
med detta årsmöte bevistade jag även
ungdomskonferensen i Köpenhamn.
Till sist är det mig en kär plikt att få uttala
ett varmt tack för förtroendet att få uppdraget att
göra denna resa. Den har givit mig personligen
många lärdomar och stor välsignelse och skall
den alltid stå för mig som ett ljust och vackert
minne.
Med hjärtlig hälsning
E. Thingberg.
Själavinnare.
Jolin Wesley sade en gång: »Giv mig hundra
predikanter, som icke frukta något annat än
synden, och som icke önska något annat än Gud, sak
samma om de äro präster eller lekmän. Med
denna skara skall jag kunna röra helvetets
portar och upprätta himmelriket på jorden.»
Ett liv, som är helt underlagt Gud, är
oövervinneligt, men ett liv, som blott delvis är
underlagt Gud, kommer att förlora många slag.
När livet blivit helt överlämnat åt Herren, och
när Kristus, den korsfäste men återuppståndne
Herren och Frälsaren, intagit hjärtats tron och
vi bekänna det för människor, då få vi en klar
oeli säker förvissning om barnaskap hos Gud. Vi
behöva icke längre säga: »Jag hoppas, att jag
är en kristen», eller »Jag försöker vara en
kristen», utan vi kunna säga: »Jag vet på vern jag
tror».
Mycket av den fruktan och tröghet, som visar
sig hos en del kristna med hänsyn till ett
personligt arbete för Gud, härskriver sig från brist
på ett fullt överlämnande. Ty den som icke har
överlämnat sig helt åt Herren, äger icke full
förvissning om att han själv är Guds barn. Denna
förvissning gives blott genom den Helige Ande.
Den är Guds insegel, som han sätter på sina egna.
Till somliga kommer denna förvissning som en
blixt från himmelen, till andra såsom en stilla
aftonbris. Men ett är visst: Vi måste äga denna
förvissning för att kunna leva ett segrande, av
glädje uppfyllt liv.
Den högsta bevekelsegrunden att vinna själar
bör vara Guds ära. (Libanon.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
