Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 38. Den 17 september 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
MISSIONSFÖRBUNDET. ,563
hade för mening. Då modern skulle söka
förklara det för det unga barnasinnet, sade hon:
»Det betyder, att Gud vill göra det riktigt gott
och bra för oss människor.» Tillämpningen kom
strax för mig: Gud har gjort det riktigt gott
oeh bra för oss i Sverige detta år. Är det icke
sant, käre läsare?
I vintras mottog jag ett brev från en vän.
Det var tal om den kommande sommaren, och
därvid lät han undfalla sig följande: »Det blir
troligen en kall och våt sommar, då vi haft så
blid vinter.» Ja, många profeterade ju vad som
värre var. De sade, att clet skulle troligen bli ett
dåligt skördeår — något liknande 1868. Men så
kom våren. Den var över all beskrivning härlig
allestädes i vårt land. Jag hörde många säga,
där jag reste fram, att det var mycket länge,
sedan man hade en så ovanligt stilig vår i
Sverige. Men så gingo många i skälvande oro för
sommaren. Vad skulle den bära i sitt sköte ? Skulle
den bli lik 1868 års sommar ? Och sommaren kom
i fägring och glans. Det växte, svällde, lövades,
frodades, så att folket jublade. Litet torrt var
det ju på en del håll. Men över huvud taget
sade folket: »Det är mycket länge, sedan vi hade
en så utmärkt vacker sommar.» Gräset fälldes,
och det var mäkta rikligt. Tänk, vad hö det blir
i år, sades nästan överallt. Och hö blev det.
Kunna höstackarna räknas bortomkring i
Sverige? Men säden då? Ja, få se. Ack, det regnade
ju sjusovaredagen! Då vaknade gamla minnen.
Vad var det de gamla sade? Skulle det inte
regna i sju veckor. Och då! Rågen, vetet -— hur
skall det nu bli ? Regnade gjorde det verkligen
åtskilligt. Det var ju så bra för rotfrukterna
m. m. Än de sju veckornas regn då? Blicka ut
över tiden nu. Har det inte varit gott
bärgningsväder? Och säden sedan. Ja, nyligen sade en
lantman till mig i Nerike: »Vi få så mycken råg,
att vi veta inte var vi skola göra av den.» Då
jag på min sista resa frågade, varför de inte
körde in havren, då den var torr och det var så
fint, och soligt väder, så svarades: »Vi måste
tröska undan först för att få in den.»
Och hur är nu brödsäden? Kanske den icke
överallt blivit så fin som önskligt varit. Men
betraktande det hela har man stor orsak att
glädjas. Om denna sak säger statsrådet Linders:
»Det har ju ofta anmärkts, att det svenska mjö-
let i jämförelse med t. ex. det amerikanska är
underlägset i fråga om torrhetsgrad. Regniga
skördeår kan det ha sin giltighet, men i år torde
vilken lantbrukare som helst kunna gå i godo
för, att den svenska spannmålen blir av mycket
hög kvalitet. Den skillnad som möjligen kan
konstateras mot det amerikanska mjölet, blir i
varje fall mycket liten. Det skulle, därom kan
väl ingen tvekan råda, vara synnerligen
tacknämligt om man — d. v. s. kvarnarna, bagarna
och husmödrarna — här i landet bättre lärde
sig uppskatta clet svenska mjölet. Följ det
stående mottot: »Köp svenska varor.»
Göteborgs-Posten säger: »Skörden i år har varit välsignat
rik. I år är den svenska spannmålen till följd av
torrare väderlek bättre än vanligt, varför
husmödrarna borde kunna använda svenskt mjöl i
större utsträckning än vanligt. Särskilt
rågbröd blir bättre av svensk än utländsk råg.»
Vidare säges det, att utsiktenia för årets
sockerskörd äro synnerligen gynnsamma. Betfälten
stå ovanligt vackra och betorna äro till både
storlek och sockerhalt bättre än på många år.
Och verkställande direktören i Svenska
sockerfabriksaktiebolaget beräknar 170,000 ton
råsocker i år mot 123,000 i fjol.
Man brukar ju säga, att förmåner förplikta.
Och det är riktigt sant. Då nu Gud givit oss så
rikligt, böra vi inte, få vi inte. vid
skördefesterna denna höst förgäta att visa honom vår stora
tacksamhet. Både inre och yttre mission är i
stort behov av förstärkning. Må vi nu inte
glömma att fylla i de tomma ocli så ofta hårt anlitade
kassorna, Gud väntar, att vi skola göra det. Och
han skall alltfort giva välsignelse mer än nog åt
vårt land och folk. Herrens välsignelse gör rik.
En själs frälsning måste vara en mycket
underbar händelse, då vi se, att den uppväcker en
så stor glädje bland himmelens invånare.
Talmage.
Sparbössan
för missionen är en påminnelse om våra
missionärer ocli deras arbete i hednavärlden och manar
oss att bedja och att giva för Guds verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
