Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 39. Den 24 september 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiééionëförbunbet
Utgiøen cu>
GvenSta ©itëSionS-^örbutiöe t
N:r 39
Den 24 september 1925
Arg. 43
Innehåll: Lag och nåd. — Från hüstsammanträdet i Kalmar. — Söndagsskolan och församlingen. —
Bankofullmäktigen E. A. Nilson. — Shanghai—Hamburg. — För söndagen.. — Predikantmöten. —
Predikantkåren. — Församlingshögtider. — Tag emot denna hälsning. — Från läsekretsen. — Söndagsskolans övre
avdelning. —• Annonser,
LAG OCH NÅD.
Av J. Nyrén.
II.
Vår egen samtid inför ämnet.
Men. huru stå vi nu i vår egen samtid inför
detta ämne: Lag och nåd. Vad har erfarenheten
att säga oss inför de anklagelser, som emellanåt
riktas mot oss ? Vi göra förvisso väl i att pröva
oss själva inför dem. Att avfärda dem utan
vidare är säkert icke hälsosamt för det kristliga
livet. Döma vi oss själva, bli vi väl tuktade av
Herren, men han fördömer oss icke. Fastmera
hjälper han oss och upprättar oss genom sin
överflödande nåd.
Ofta ske angreppen mot hela den fria andliga
verksamheten, som skulle den vara olaglig och
av ondo. Vi bryta mot den kyrkliga ordningen,
störa enheten och hela det kyrkliga livet. Med
glädje ser man ju, att de mera vidsynta i
andliga ting döma annorlunda numera, men här och
där sjunges ännu på den gamla utslitna visan
från konventikelplakatets dagar. Att man här
ej kan se Nya testamentets lära om
församlingsbegreppet eller det andliga livets lagar att
sammanföra dem som tro på Jesus Kristus till
gemensam uppbyggelse och samfällt arbete för
Guds rike får ju icke förvåna. De domar, som
komma från sådana håll, falla icke desto mindre
på sin egen orimlighet.
Så vänder man sig ock emot förkunnelsen och
säger, att den är allt för lätt, och en följd därav
blir, att omvändelserna ej bli så djupgående, som
de skulle vara, och det andliga livet allt för
ytligt. Och där man specialiserat sig på vissa
älsklingsstycken i den kristna läran, förmenar man,
att om icke dessa bäras fram i alla predikningar,
är förkunnelsen allt för tunn och mager.
Det är en allvarlig anmärkning och måste
ställa oss predikanter under en grundlig
självprövning. Ty själva tidsandan är nu sådan, att
ytlighet i det andliga livet lätt frodas både bland
gamla och unga. Därför får ej vår predikan på
något sätt giva näring däråt utan i stället med
all kraft arbeta däremot. Vi äro ju kallade att i
vår samtid vara Guds och Jesu Kristi vittnen.
Kristus, vårt härlighetshopp, skola vi förkunna,
i det vi förmana var människa och undervisa var
människa med all vishet, för att kunna
framställa var människa såsom fullkomlig i Kristus.
Vad nu först angår den anklagelsen, att vår
förkunnelse ej skulle vara nog lagisk för att
åstadkomma en grundlig omvändelse och ett
sedligt starkt, andligt liv, så må vi pröva oss inför
den frågan, huruvida vi i vår predikan giva
Kristus sitt rätta och allt omslutande rum. Ty
hans närvaro i vår predikan är den starkaste
lag, som kan förekomma. Kedan namnet Jesus,
Frälsare, är en dom över människornas synder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
