Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 48. Den 26 november 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONSFÖRBUNDET.
88 T
Predikantmöte.
Södra. Norrlands predikantförbunds
halvårsmöte har hållits i Söderhamn. Mötet öppnades
med välkomsthälsningar av pastor A. Lönnborg,
som ock uttalade önskan och förhoppning, att
mötet skulle bli ett tillfälle för inre samling och
själsvila.
Det egentliga predikantmötet, besökt av
omkring femtio predikanter, började med
inledningstal av distriktsföreståndare O. Lidén,
varpå följde en allvarlig bönestund. Sådana
bönestunder förekommo flera gånger under de två
dagarnas förhandlingar. En egendomlighet för
detta möte var, att det sjöngs mycket mera än
som varit vanligt vid dylika möten. Fem nya
medlemmar intogos i förbundet, varemot två
begärde utträde på grund av flyttning till annan
ort. Nästa möte hålles i Bollnäs våren 1926 i
samband med distriktsmötet där.
Då mötet nästa gång skulle hållas endast en
dag, valdes endast en föreläsare nämligen
pastor Ragnar Blomgren, Bjuråker, med pastor C.
Nyström, Sandarne, som ersättare. Från Dalar-,
nes predikantförbund framfördes hälsning av
pastor J. A. Forslund och från Västernorrlands
ocli Jämtlands läns predikantförbund av rektor
E. Kruse, Östersund.
Första dagens f. m. höllos föreläsningar av
pastor Einar Persson, Edsbyn, över ämnet:
Israels profeter, och av red. J. Hellström,
Stockholm över ämnet: Predikantens ställning oeh
kall.
Då det är att hoppas, det dessa goda, givande
— ocli vad den senare beträffar mycket
instruktiva — föreläsningar bli synliga i pressen må
de här förbigås. Redaktör Hellströms
föreläsning gav uppslag till ett ingående och allvarligt
samtal. Där talades många trosstarka och
hoppfulla ord. Mycken arbetsglädje och segerlugn
avspeglades i de framförda tankarna. I
predikantmötet fanns ingen resonans för hopplöshet
och missnöje ändock där fanns predikanter
representerade från 25 upp till 75 år. De stenar,
som finnas på vägen äro visserligen många och
stora, men sådana funnos även på andra vägar
än predikanternas. Predikanterna äro visst både
glada och tacksamma för vad som göres av
styrelse, predikantråd och andra, men deras hopp
och förtröstan stod dock till clen Gud, som
kallat dem till tjänsten. Angående kårens
rekrytering ville mötet mana församlingarna att vid
anställande av predikant inhämta
distriktsled-ningens råd.
Följande två sammanslagna frågor blevo
föremål för allvarlig överläggning: Huru vinna
gudomlig andekraft i vårt församlings-,
söndags-skol- och missionsarbete i allmänhet? Och: Få
böne- och samtalsämnen den plats, som dem till-
kommer och beaktas de såsom sig bör ? Frågorna
i sig själva äro ett gott ehuru ingalunda nytt
tecken. Ju mer arbetet växt, har det blivit en
allvarlig fråga om det skall kunna utvidgas
alltfort eller det skall gå tillbaka. Ju större
ansvarskänsla, ju oftare ärenden till kraftkällan
Kristus.
Dock skulle man ej gå oeh vänta efter, mer
andekraft så att man glömde att bruka den gåva,
det pund man hade. Medan man diskuterar om
ande, gå massor av enfaldiga kristna och
utföra stora barmhärtighetsgärningar, tala goda
ord, offra tid och kraft för söndagsskolan,
förlåta och urskulda varandra, tala hoppfullt om
och till varandra o. s. v. Sådant är
andeverkningar. Böne- och samtalsmöten äro alltid
en följd av behov och behov en orsak till
bönemöten. Bli de mekaniskt framdrivna på
kommando skall resultatet bli tråkighet och
missräkning. — En god och givande föreläsning om »de
kristnas enhet» hölls av pastor K. E. Johnsson,
Strömsbro.
Sist samtalades över frågan - Hava vi som
predikanter någon skuld till att vår tids människor
sakna höga ideal och som följd därav sakna
skuldkänsla? Vi stå i skuld. Idealen äro oftast"
för låga hos oss själva. Det skrymmande får ofta
ersätta det verkligt värdefulla. Idealen böra ej
sättas så högt, att de bli ouppnåeliga, ej så lågt,
att de ej bli eftersträvansvärda. Då någon
»normalhöjd» ej finnes, bli idealen den enskilde
individens sak. Sättas de då lågt, uppstår ingen
brist oeh ingen skuldkänsla, sättas de högt
uppstår bådadera. De böra ock oupphörligen höjas
ända upp till Kristi fullhet.
Pastorerna A. Lönnborg och J. A. Forslund
samt Söderhamns missionsförsamling äro värda
allt erkännande och tack för sitt ordnande av
logerings- och serveringsfrågorna. Fri mat och
fritt logi för mer än femtio man för nästan tre
dagar oeh detta med uttalad glädje. Tack!
Fabrikör Norells tal till predikanterna vid
avslutningsmötet var ett gott, värdefullt
uppmunt-ringens ord. Tack!
På kvällarna höllos offentliga möten såväl i
staden som omnejden med föredrag av
mötesdel-tagare. I staden tjänade församlingens sångkör
på ett förtjänstfullt sätt. Tack! M.
Församlingsledare!
Tidningen Missionsförbundet behöver Edert
stöd. Hjälpen oss nu att anskaffa
prenumeranter till nästa år!
Gratisexemplar
av tidningen erhålles för utdelning i syfte att
vinna prenumeranter. De rekvireras från
tidningens expedition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
