Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 49. Den 3 december 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONSFÖRBUNDET.
88 T
BELGISKA KONGO.
Den materiella utvecklingen och missionen.
Av chr G. Palviær.
I.
Med hastiga och stora steg banar sig
kom-mercialismen och industrialismen väg genom
Belgiska Kongo liksom genom Central-Afrika i
stort sett. Förbättrade kommunikationer ha
underlättat arbetet, men de två makterna i fråga ha
å andra sidan i hög grad bidragit till ytterligare
förbättringar av kommunikationerna.
Visserligen finns det blott en direkt väg från Europa
och Amerika till Belgiska Kongo, nämligen
havsvägen med inträde i landet genom
Kongoflodens nedre lopp upp till den betydande
hamnstaden Matadi, ungefär 140 km. in i
landet, men såväl genom angränsande kolonier som
genom Sydafrika vinnes tillträde till Kongo
genom goda järnvägar och bilvägar. Från icke
mindre än fyra sydafrikanska hamnar kan man
genom utmärkta järnvägar kommo till Katanga.
Inom Belgiska Kongo finnes det för närvarande
2,017 km. järnväg och fem stora linjer äro
under arbete eller planerade. Vattenvägarnas
sammanlagda längd utgöres av 15,000 km. flodväg
och dessutom trafikeras en mängd sjöar, såsom
Tanganika, Lake Edward, Lake Albert, Lae
Leopold II och Lac Tumba. Bilvägarnas längd
torde uppgå till omkring 15,000 km. För hela
Centralafrika utgöra de omking 50,000 km.
Flygstation finnes i Kinshasa och dessutom kan
man flyga från Huambu i Angola.
Telegraflinjernas längd utgöres av 3,000 km.
och telefonledningarnas av 1,000 km. De
trådlösa telegrafstationerna äro 20, av vilka den
största, belägen i Kanga vid Boma, är en post
på 750 kilowatt och står i direkt förbindelse
med Buysselede.
Postförbindelserna äro goda och även
tidningar utges numera inom landet.
icke den ena eller andra bestämningen till trons
liv utan att trons liv såsom sådant får vara
avgörande för inträde i den levande Gudens
församling. Dörren till församlingen må här ej
vara en annan än dörren till himmelen.
Sju stora bankbolag ha avdelningskontor på
de större platserna i Kongo.
Det skulle bli alldeles för vidlyftigt att i
detalj redogöra för Kongos handel, industri och
transport. Låt mig blott med några exempel
belysa, vad som göres.
Enbart på järnvägen Matadi—Leopoldville
fraktades 1898—1899 12,784 ton, 1922 134,046
ton, och efter ombyggnaden av denna järnväg
beräknas frakterna till 500,000 ton. På
Ka-tanga-järnvägen transporterades 1922 507,000
ton, under det att frakterna året därpå hade
stigit till 2,265,000 ton. På Övre Kongofloden
fraktade två av de större bolagen i Kinshasa
under år 1922 över 40,000 ton.
Koloniens export över Matadi uppgick år 1922
till 125,709 ton till ett värde av 282 millioner
frcs, år 1923 till 146,066 ton till ett värde av
605 millioner frcs. De förnämsta
utförselvarorna voro koppar, guld,’ kobolt, radium,
diamant, elfenben, palmolja, palmkärnor, kopal,
gummi, bomull, kakao, kaffe, trä och sesam.
Inom Katanga finnes rika fynd av kol och
järn.
Av de stora handelsfirmorna må nämnas
Lever Brothers tvål- och såpaffärer. För
utnyttjande av oljepalmens råämnen, palmoljan, har
detta bolag koncessioner, uppgående till 750,000
hektar. Firman har i sin tjänst 200 vita
tjänsté-män och omkring 15,000 svarta arbetare. Den
har ej mindre än 12 läkare i sin tjänst, egna
sjukhus och skolor, 19 större och mindre ångbåtar
för trafiken på Kongofloden och dess bifloder
och egna lastkajer med stora cisterner för
upptagande av palmolja. En annan firma av
betydenhet är den amerikanska diamantfirman,
som arbetar inom Kasai-området. Den har i sin
tjänst 150 vita och 18,000 svarta. År 1913
erhöll den 200 karat diamant, 1920 274,000 karat
och 1924 ej mindre än 550,000 karat, vilket
resultat ställde Kongo i tredje rummet av
världens diamantprodücerände länder.
År 1924 lämnade Kongo 48 gram radium.’
Av indüëttier mä: nämnas de två stora cement-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
