827 (Missionsförbundet : illustrerad veckotidning för Svenska Missionsförbundet / Fyrtiotredje årgången. 1925)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 49. Den 3 december 1925 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MISSIONSFÖRBUNDET.

88 T

Motiv från Hässelby.

Hässelby
villastad.

Det egnahemssamhälle i
Stockholmstrakten, som
torde betyda mest för
huvudstadens livsmedelstillförsel, är
Hässelby Villastad. Det
ligger en viss sanning i
påståendet, att detta är ett
samhälle av idel trädgårdsmästare,
ty trädgårdsodling är dess
viktigaste näring, och allt
inom detta samhälle rör sig
kring jorden och dess
intensiva odlande. Jorden är
också i hög grad lämplig
för trädgårdskultur. Denna
mark, som ligger på
Hässelby gårds ägor, har sedan många sekler tillbaka
legat under odling.

Sin början som egnahemssamhälle kan
Hässelby Villastad förskriva till år 1894, då några
arbetare vid Stockholms stads renhållningsverk vid
Lövsta av dåvarande ägaren till Hässelby gård,
greve Karl Trolle-Bonde, förhyrde tomter på
50 år och på dessa uppförde egna hem. Sedan
detta pågått till år 1899, fingo också några
trädgårdsmästare syn på platsen såsom varande
lämplig för trädgårdsodling; och ansåg nu
ägaren till gården tiden vara inne, att från gården
avskilja ett område till avsöndring med full
äganderätt.

Sedan nu försäljning av tomter begynt på
allvar, kommo såväl arbetare och tjänstemän från
Stockholms stad som trädgårdsmästare från
landets olika delar och slogo ned sina bopålar i
samhället. Detta utvecklades hastigt, och med
ett invånarantal av nära 2,000 bildades år 1913
Hässelby Villastads municipalsamhälle. Och
sedan nu invånarantalet vuxit in ett gott stycke
på det tredje tusendet, står samhället redo att
den första januari 1926 bilda egen kommun
under namn av Hässelby Villastads Köping.

Det torde vara omstritt, huruvida det på
jordklotet finnes någon mera fläck, där så många

trädsgårdsmästare äro samlade.

Misionsverk samhetens uppkomst och
utveckling.

Den frikyrkliga verksamhet, som bedrevs
inom samhället till år 1910, bestreds förnämligast
av baptistförsamlingen på platsen, vilken något
år tidigare uppfört ett kapell på en tomt, som
greve Karl Trolle-Bonde upplåtit för byggandet
av lokal, avsedd för hållandet av religiösa
möten.

Några av de till samhället inflyttade, vilka
förr tillhört Svenska Missions-Förbundets
församlingar, anslöto sig till församlingen i
Sundbyberg, några tillhörde norra församlingen av
Lutherska Missionsföreningen i Stockholm.
Det blev emellertid för någon av dessa vänner
snart nog en allvarlig önskan att få
sammanföra de få medlemmarna på platsen till en liten
krets för gemensam uppbyggelse samt om
möjligt för bedrivande av missionsverksamhet inom
Hässelby.

På nyåret 1911 samlades tretton av dessa
missionsvänner hos trädgårdsmästaren G. A.
Gustafsson, Mamre, för att utröna, huruvida
möjlighet och intresse funnes för bildandet av
en sådan krets. Mötet slutade också med att en
liten församling var bildad, som till ordförande
valde tegelmästaren Carl Wiktorsson, till
sekreterare trädgårdsmästare Carl Genitz och till
kassaman trädgårdsmästare G. A. Gustafsson.

De första mötena höllos i hemmen. Efter
någon tid förhyrdes en liten sal gemensamt med
blåbandsföreningen. I april 1911 beslöt den lilla
församlingen att ingå till Lutherska
Missionsförsamlingen i Stockholm med begäran, att
densamma måtte övertaga verksamheten. Denna
begäran motiverades på följande sätt: 1)
predikoverksamheten kunde då bättre tillgodoses, 2) att
om det vore möjligt, få lokalfrågan bättre
ordnad.

Lutherska Missionsföreningen ställde sig
ganska förstående till denna begäran och redan i
november samma år erhöllo vännerna i
Hässelby det glada meddelandet, att de fingo utgöra en
krets av norra församlingen. Och den som
framför allt intresserade sig för saken var dåvarande
predikant J. P. Norberg. Han till och med gick
så långt att han förskotterade av egna medel
det penningebelopp som fordrades för att få en
dåvarande smedja renoverad och inredd. Den

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 17:07:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/missio/1925/0897.html

		Missionsförbundet : illustrerad veckotidning för Svenska Missionsförbundet / Fyrtiotredje årgången. 1925 / 827 (1925) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|