Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norske statsministern Peder Anker, att hofven i Petersburg,
Berlin, Wien och London funnit de från norsk sida gjorda
anbuden oantagliga. »Så snart de bestämt sig för en viss
lämplig summa, har man att vänta ett gemensamt
uppträdande på ministeriel väg af dessa stormakter, för att nödga
Norge att åtaga sig den andel i skulden, hvarom man
öfver-enskommit på ministerkonferenserna i London». — »Sedan de
förenade makternas sändebuds mellankomst en gång börjat»,
heter det vidare i denna skrifvelse, »gifves ingen annan utväg
än att välja mellan den sorgliga nödvändigheten att utan
motstånd underkasta sig furstar nes godtyckliga skilj odom, som i
grundsatsen innebär en orättvisa, men understödjes af en
ofantlig maktöfverlägsenhet, eller att utsätta sig for de
oberäkneliga följderna af ett afslag, hvilket kunde blifva olyckligt
för båda rikenas välfärd, ja till och med sätta Norges
sjelf-ständighet på spel». Det lider knappast något tvifvel, att ju
den ton af försagdhet, som här och der i denna skrifvelse
genomskymtar, var afsigtligen inlagd, dels för att foimå
norrmännen till det slutliga afgörandet, hvarefter nu alla längtade
och Carl Johan icke minst, dels ock för att i en framtid
mildra det möjligen något sjelftagna i konungens plan att utan
storthingets särskilda hörande låta afsluta uppgörelsen och
fastställa betalningen. Man har goda skäl för en dylik
förmodan, ty Carl Johan sjelf hade sällan hörts yttra en så fast
tillförsigt till sin lyckliga stjerna som just vid denna tid; och
åtskilliga åtgärder, vidtagna år 1819, tala tydligt nog om
hans beslut att ej ens undandraga sig ett vädjande till
vapenlyckan. Tanken på Stockholms befästande rann då upp,
planer dertill öfverlades och några beredelser gjordes norr om
staden i närheten af Carlberg; likaledes beslöts samma år
genom grefve Plåtens bedrifvande grundandet af
oentralläst-ningen vid Vanäs (Carlsborg) och Kungsholmsverken vid
Carls-krona blefvo betydligt förstärkta.
upplysningnr. En och annan vink gifves dock, hvilken,
sammanställd med livad som vid storthingets slutliga
be-handling af denna fräga yttrades, (snrskildt (’. M. Falsens
anförande, 1821) varit egentliga källan för framställ-
ningen i denna punkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
