Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid måste vår regering naturligtvis vara
angelägen att skaffa sig ett yttre stöd för sin onekligen starkt
hotade ställning, eller att åtminstone söka åstadkomma en
splittring inom det motsatta lägret. Detta seduare lyckades
verkligen, i det att England förmåddes åtaga sig skiljedomarkallet
med uteslutande af de öfriga makterna. Carl Johan hade
tvif-velsutan, dels i Englands undantagsställning inom, eller
rättare vid sidan af, den Heliga Alliansen, dels i dess egenskap
att vara den enda konstitutionella staten bland de fyra, som i
frågan egentligen uppträdt (Frankrikes åtgärder kunna knappt
komma i betraktande), dels ock i den mera tillbakadragna
hållning, England alltjemt intagit, funnit anledningar nog till det
erbjudande han nu lät göra och hvilket han redan förberedt,
särskildt genom den jemförelsevis undfallande tonen i sin
svars-skrifvelse till prinsen-regenten J). Denne tvekade ej heller att
mottaga förtroendet. »Konungen af Sverige», så lära hans ord
hafva fallit, »har mod att sätta sig emot detta förbund. Det
är en man för mig. Jag mottager tillbudet» ’). Lord
Cast-lereagh hyste väl till en början några betänkligheter; men
dessa tystades snart af ett tillkännagifvande från kejsar
Alexander, att han med nöje skulle se den norska frågan afslutad
genom prinsen-regentens bemedling a).
Samtidigt med denna underhandling om Englands
bemed-ling och i otvifvelaktigt nära samband med den sjelfständiga
hållning, Sverige derigenom intog, beslöt konung Carl Johan,
att detta års sommar på Bonarps hed i Skåne sammandraga
ett läger af omkring 15,000 man, hvaraf jemväl en del
norska regimenten. Vi lemna oafgjordt, huruvida afsigten med
detta läger möjligen kunde vara att inverka på hofvet i
Köpenhamn och i någon mån nedstämma dess anspråk vid de
pågående underhandlingarne. På så sätt lära åtminstone de
0 Förslaget om Englands medlarekall afhandlas i Engeströms
not till lord Strangford 12/3 1819; Engeströms bref till
Stjerneld ,0/4; Stjernelds svar s/8> och slutligen Engeströms
ultimatum till Strangford 27/5 1819. — S. S.
2) Anteckning i S. S.
3) Apostill till Tawasts depesch ,0/0 1819. Orig. i S. S.
Bilagan N:o 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
