Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att beröfva det förra dess udd. Liknande åsigter uttalades
med mer eller mindre värma af hrr v. Engeström. G.
Löwen-liielm. D. v. Schulzenheim. A. Cl. Mörner. P. E. Skjöldebrand.
Gardell, m. fl., under det à andra sidan, utom frili. Staël v.
Holstein sjelf. hrr Anckarsvärd. far och son. Cf. A. Liljehorn
o. a. uppträdde till försvar för det först yrkade tillägget.
Prosten Sehwerin äter tyckes ej hafva varit af oppositionens asigt
hvad beträffar sjelfva saken, men var för öfrigt synbarligen
beläten att sålunda helt opåtänkt en »adress-debatt» efter
engelskt mönster kommit till stånd. De båda i denna öfverläger-
0 O o
ning egentligen ledande männen inom oppositionen —
frilier-rarae Staël v. Holsten och C. H. Anckarsvärd — gåfvo
emellertid sjelfve diskussionen en icke så litet afvikande riktning:
1 det att den förre under stridens hetta lät förifra sig att fålla
ett yttrande om otillförlitligheten af landshöfdingarnes
uppgifter och desse embetsmäns. af det egna intresset alstrade håg*
att måla tillståndet i de ljusaste färger, hvilket anfall
naturligtvis var egnadt att framkalla lifliga gensägelser. Friherre
Anckarsvärd åter. som under dessa öfverläggningar gjorde sin
egentliga parlamentariska debut1) —dock hufvudsakligen med
skriftliga anföranden. — utbredde sig vidlyftigt om
önskvärdheten af en »statsplans» framläggande för ständerna, hvilka då
lättare skulle kunna uppfylla ändamålet med sin samvaro. Hans
anförande härom, torde med desto större skäl kunna med något
större utförlighet meddelas, som det tillika ger ett godt begrepp
om arten af de Anckarsvärdska statsåsigterna och
vältaligheten, åtminstone vid denna tidpunkt af deras utveckling ’).
Han börjar sitt föredrag med följande skildring af en
svensk riksdags verksamhet: »Allmänt klagas öfver nöd och
förlägenhet. — Riksens ständer sammankomma; —hvarje in-
’) Hans al dra första uppträdande var dock tidigare och
föranleddes af ett framkastadt tvifvelsmål, huruvida
riddarhusdirektionen förfarit lagligt, då den utlemnat pollett till frili.
Tiiidv. J:son Boye, hvilken, enligt livad läsaren har sig
bekant från den Grevesmiihlenska striden, undergått
fängelsestraff. A. uppträdde dervid till försvar för Boyes
riksdagsmannarätt, hvilken oek af hans stånd godkändes.
3) Kidderskapets och adelns protokoller 1817, 1818. 1. 96—103.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
