Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som blefvo ständerna meddelade i ofvan omtalade proposition1),
voro hufvndsakligen grundade på årligt höjande af bankens
reela fond med omkr. 1 million Rdr i silfver, för hvilket
ändamål flera utvägar framställdes, såsom t. ex. alla tullafgifters
betalning i silfver eller med vexlar. och öfverlemnande till
banken, mot betalning efter dagens kurs, af livad som för
statsverket ej behöfdes; uppköp för bankens räkning af
betydliga qvantiteter jern eller koppar, o. s. v. Vidare föreslogs
i samma syfte upptagandet för statens räkning af ett stående
lån à 6 millioner Rdr B:ko mot 3 proc. årlig ränta i klingande
mynt; m. m.2). Hvad beträffar frågan om de enskilda
diskontverkens reglering, föreslog konungen att banken skulle
öfvertaga utredningen af deras affärer, samt att hädanefter
all diskontrörelse skulle drifvas genom riksbanken och för dess
räkning.
Dessa frågor skildes åt vid behandlingen inom
riksdagen: diskontfrågan upptogs i främsta rummet. De förenade
banko- och statsutskottens utlåtande gillades af ständerna, och
afvek i vissa delar från hvad regeringen föreslagit;
grundtanken bibehölls likväl. Besluten härutinnan låta sammanföra
sig till följande hufvudpunkter :
l:o. Staten öfvertager utredningen af Göta
kanalbolags och Malmö diskonter, genom riksgäldskontoret;
hvaremot dessa diskonters oktrojer utan särskild ersättning
förfalla %
2:o. Dessa diskonters utestående lån infordras successivt
’) Propositionen är kontrasignerad C. Klintberg, men röjer
tydliga spår af en högre författarehand.
2) Då frågan om ordnandet af Sveriges penningväsende blef
bekant utomlands, skyndade den bekanta Ouvrard att
erbjuda sitt biträde till anskaffande af ett utländskt lån. De
stora bankirhusen Bäring och Ilope i England och Holland
skulle dertill medverka. Vi meddela (Bil. N:o 41)
Ouv-rards skrifvelse till Carl Johan. Wirsén var ej for utländskt
lån. Skogman 1. c. 93 not.
a) Till d<- strider, detta sistnämnda stadgande väckte,
återkomma vi vid framställningen om anslagen till kanal arbetets
fortsättande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
