Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själ, B. B. von Plåten, bevakade här företagets bästa) — for
det sednare alternativet i utskottets förslag; (efter omröstning
och med 119 röster mot 100). Samma beslut fattade äfven
borgareståndet (med 33 röster mot 18). Bondeståndet tycktes
till en början hafva trott sig kunna göra nog genom
vidhållandet af sitt vid frågans första behandling fattade beslut, men
erhöll snart en anmaniug, att afgifva det ytterligare utlåtande,
som i fråga om den föreslagna afskrifningen erfordrades för
åstadkommande af ett riksens ständers beslut, samt slöt sig
då, efter någon tvekan, till adelns och borgareståndets åsigt.
I öfverensstämmelse med de sålunda tillkomna besluten
uppsattes nu en ständernas skrifvelse ’), och Göta kanals
bestånd var för ytterligare några är försäkradt. Man har skarpt
klandrat dessa ständers förfarande, att utan något slags
ersättning, genom ett penndrag borttaga den diskonträttighet, de en
gång tillförsäkrat bolagsmännen; men sanningen torde fordra
det medgifvandet, att denna diskonträtt i sjelfva verket vid
nämnde tidpunkt var föga eller intet värd, och att under
intrycket af det, som nyligen timat, det förtroende, som ensamt
kunde tillskapa en vinst deraf, ej lätteligen stod att återvinna;
ej heller bör rimligtvis förvåna, att stateu, efter den rubbning,
som nyligen i hela rikets finanser egt rum, kunde finna det
betänkligt, att vidare låta enskilde bedrifva denna rörelse.
Afskrifningen af arbetskassans skuld, det förnyade årsanslaget,
och andra omständigheter, på hvilka vi redan sökt fästa
uppmärksamheten, tyckes oss deremot nogsamt utvisa, att
kanalbolaget af denna riksdag åtnjöt till och med större prof af
välvillig frikostighet, än man af riksdagens skaplynne i
allmänhet kunde hafva skäl att förvänta J).
Vi vilja dermed ej förneka tillvaron af, än mindre
försvara såsom berättigade, de många hätska angrepp, för hvilka
’) N:o 218.
2) DA biskop Agardh i »in Stntsekonomiskn Statistik (1: 2,
148 tT.) nedskref de glödande strafforden om 1818 Ars
stiin-ders beteende mot Göta kanal-bolag, lärer han hafva glömt,
att dåvarande professor Agardh var bland dem, som i
pre-HtestAndet motsatte sig biskop Rosensteins framställningar.
Jfr prestest. prot. V: 243 ff.
Nr I, hl l fl, X.
tå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
