Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ursprungligen tecknade summan voro redan af dem tillskjutne,
hvarjemte de iklädt sig betalningsansvariglieten för det
låneunderstöd, 1815 års ständer åt denna kanalbyggnad beviljat.
Sannolikt har man allenast ur en hänsyn till dessa
omständigheter att förklara den beredvillighet, hvarmed ständerna nu
tillmötesgingo en enskild motionärs, friherre Fr. Hjertas
önskningar, att dels fortfarande intill nästkommande lagtima
riksdag medgifva utbetalniug af statsmedel af 5 proc. för skedde
eller skeende tillskott af aktieegarne, dels ock bevilja ett
förnyad t låneunderstöd af 50.000 Rdr B:ko mot
återbetalnings-skyldighet af V3 under hvartdera af åren 1821—23. Denna
frikostighet å ständernas sida bar också inom kort tid frukt:
den 7 Oktober 1819 kunde denna kanallinie högtidligen
invigas, — en tilldragelse, till hvilken vi i sinom tid skola
återkomma.
Hjelmare kanal åter behöfde numera fullkomlig
ombyggnad. Kostnaden derför beräknades till omkring 340,000 Rdr
B:ko. men den för ändamålet öppnade aktieteckningen uppgick
ej ens till Ve af det erforderliga beloppet, sannolikt på grund
af de mindre goda ekonomiska utsigter, som öfrige pågående
kanalföretag inom landet visade. Regeringen ansåg sig böra
för vinnandet af ett resultat mellankomma, och föreslog i denna
afsigt1), att ständerna skulle garantera fyllnad i
kanalafkast-ningen intill 6 proc. på kapitalet. Med dessa utsigter till ökad
och säker räntevinst borde ny subskription öppnas så tidigt, att
ständerna redan under pågående riksdag kunde, i händelse att
ej ens under dessa förhållanden aktiebeloppet blefve
fullteck-nadt, besluta om annat sätt att fylla behofvet.
Den kungliga propositionen remitterades till
statsutskottet, som förklarade sig ingen utväg finna, utan föreslog, att
hänskjuta frågan till bankoutskottets eller båda utskottens
gemensamma behandling. Detta utlåtande godkändes af stånden,
men bankoutskottet var jemväl redo att ursaka sig. Öfver
’) K. propositionen N:o 10.
Bih. I: 90 IT.
.1 fr Bihang till riks. ständ. prot. IV: 21; VI: 77. 382;
X: 247.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
