Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att deltaga i utarbetandet af dylika förslag, under yrkande, att
borgareståndets privilegier deraf skulle rubbas, hvarpå prosten
Säve, såsom medlingsförslag framställt det uttryck, som
utskotts-betänkandet innehöll. Svepskälet för preste- och
borgareståndens afslag nu, var den omständigheten, att borgareståndet redan
1812 hos K. M:t anhållit, att hvad som kunde finnas genom
tidernas förändrade skick mindre lämpligt och nyttigt i
sammansättningen af det reglemeutariska af dess privilegier och
rättigheter måtte öfverses och förbättras. Enligt
upplysningar, lemnade af biskop Mörner under frågans behandling i
pre-steståndet hade den i och för detta ändamål tillsatta kommitté
redan utarbetat ett förslag, »som, en gång offentliggjordt,
helt-visst skall tillfredsställa alla».
Följden af denna splittring mellan stånden var
emellertid oundvikligen, att förslaget föll. Det bör dock till
riksdagens heder anmärkas, att de försök, som gjordes i motsatt
syfte af de ensidigt kälkborgerliga åsigternas förfäktare, rönte
ännu mindre framgång. De yrkanden, som förslagsvis (af
herrar Edelberg och Ekstrand) framställts om skarpare gränsers
uppdragande mellan stads- och landtmannanäringar, samt
inskränkning i, om ej rent af upphäfvande af, landtmännens
redan förvärfvade handelsrätt, lenmades af utskottet utan
af-seende.
Såsom närmaste frukten af öfverläggningarne i denna
fråga får man väl anse den af regeringen den 29 December
1820 utfärdade skrifvelsen om upphörandet tills vidare af den
s. k. »bönhas»-jagten; »varande det skrå-embetena obetaget,
att derest de anse sig i sina näringar förfördelade, sin talan
vid vederbörlig domstol i laga ordning utföra». Till de
vidlyftiga öfverläggningar i ämnet, som vid 1828 års riksdag
framkallades af det då färdiga och till ständernas granskning
framlagda förslaget till nya författningar för handel och
näringar skola vi i sinom tid återkomma.
Vännerna af Sveriges präktiga skogar hade föga skäl att
prisa denna riksdags åtgöranden. I fråga om den enskilda
skogshushållningen hade man i Sverige allt mer och mer
frångått det hos oss ursprungligen rådande paternella
uppsigtssy-stemot. Den rättighet, att fritt förfoga öfver skogen, som till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
