Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den redan från föregående riksmöten ’) och intill våra
dagar sorgligt ryktbara s. k. judefrågan, var äfven vid denna
riksdag föremål för ständernas behandling. Herrar Lindström
från Stockholm och Thunell från Carlskrona täflade med
hvarandra att för borgareståndet i de bjertaste färger utmåla
olyckorna af judarnes vistelse i Sverige. All vidare inflyttning af
dem borde ovilkorligen förbjudas; deras näringsfång här skulle
inskränkas till fabriksrörelse; handel, vare sig med vexlar eller
utländska varor, skulle bestraffas med förvisning ur landet, och
alla i Sverige födda judebarn borde uppfostras i
evangelisklutherska läran eller ock föräldrarne varda drifne ur riket,
o. s. v. Sannolikt tycktes likväl äfven för detta tidehvarf
dessa förslag vara allt för grundliga och starka; ty
ekonomi-utskottet inskränkte sig till att med anledning af dessa
yrkanden föreslå en skrifvelse till K. M:t af innehåll, att han
täcktes med största möjliga sparsamhet förläna det särskilda
tillstånd, som på grund af 1815 års ständers anhållan blifvit
stadgadt för judars bosättning här i landet. Det bör ej
lem-nas oanmärkt, — ty det är för tidehvarfvets anda
betecknande, •— att, enligt hvad riksdagsprotokollen utvisa, allenast
en enda röst höjdes till judarnes försvar, och det var den
»excentriske» Henning Wrangels’).
Att i dessa tider af ekonomiskt betryck den allmänna
uppmärksamheten skulle vara nära nog uteslutande riktad på
de materiella intressena, och att de ideella i samma mån skulle
trängas i bakgrunden, måste förefalla sjelfklart. Till de
enstaka bevis på att de dock ej helt och hållet förglömdes, hvilka
vi ofvan i förbigående anfört, vilja vi lägga ett par ord om
stiftandet af Sveriges första bergsskola, hvilken har detta
riksmöte att tacka för sin tillvaro. Redan år 1812 hade
ständerna beslutit och år 1815 verkställt en hemställan i frågan
till K. M:t. Åtskilliga förberedande åtgärder voro nu
vidtagne och plan utarbetad för ett fullständigt bergsinstitut;
men de för dess stiftande och underhåll nödige, jemförelsevis
D Jfr ÍX: 199 fl’.
*) Borgareståndet,» protokoller. I: 300, 508; ekonomiutskottets
betänkande N:o 148.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
