- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 10. Carl Johan och hans tid (1817-1822) /
140

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utskottets ordförande, den gamle, pröfvade K. H. v.
Essen, sökte, enligt sin biografs uppgifter, »först att förekomma
denna cause celebre; men när lians rad ej behjertades,
nödgades han uttala sin öfvertygelse; och denna var för den
gången också oppositionens». Hans votum var enligt de redan
anförda utskotts-protokollen ’) af följande ordalydelse: »Fastän
utan lagkunnighet, tror jag mig ej beliöfva den, för att inse
nödvändigheten af ett allvarsamt förfarande mot en
embets-man, som tillstyrkt eller ej afstyrkt öfverträdelser af gällande
allmänna författningar, och jag finner således desto mer skäl
att i förevarande fall tillämpa 106 § reg.-formen, som denna
lagliga behandling af förbrytelser mot lag närmast instämmer
både med en sträng rättvisa och med den anklagades billiga
anspråk pa ett lagligt sjelfförsvar».

Man har velat sammanställa Essens uppträdande i denna
fråga med det kort derefter för honom utfärdade afskedet från
platsen såsom generalbetalhafvare i Skåne; »den enda gången
under en lång lefnad, då Essen ej beliöft sjelf taga initiativet,
när han kunde önska sig hvila och lugn»’). Huruvida någon
grund verkligen förefinnes för denna sammanställning, våga vi
ej afgöra; men kunna, sanningen likmätigt, ej fördölja, att det
af Bjömstjerna kontrasignerade afskedet är utfårdadt dagen
efter omröstningen i riksrätten.

Till riksrätt hänsköts sålunda anmärkningen mot
Ceder-ström, och riksens ständers justitie-omhudsman, friherre L. A.
Mannerheim, mottog och utförde alltigenom med tydlig
belåtenhet sitt uppdrag såsom åklagare. Han började med att
ifrågasätta några i riksrätten sittande personers behörighet att
derstädes taga säte. Så hade amiral Victor von Stedingk i
egenskap af »chef för förvaltningen af sjöärendena» hlifvit
inkallad i stället för den i grundlagen nämnde, men i
verklig-beten ingenstädes befintlige »amiralitcts-kollegii president».

målet rörande de till befalhafvarne för en
kustbevnkningsex-pedition, den 5 April 1817, utfärdade order.

Stockholm 1818, p. 30, 31; 4(!—49.

’) P. 50.

\Vienebjrcn: Essen, ett tilliigg till Biografiskt lexikon, p. 201.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/10/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free