Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säte och stämma; att representant skulle tillförbindas att
stanna vid riksdagen till dess slut vid straff af
representationsrättens förlust för nästa riksdag; bänkmän borde
bibehållas. Här torde vara lämpligaste stället att omnämna det mot
slutet af riksdagen af C. F. Rothlieb väckta förslaget om
offentlighet vid adelns sammankomster. Hans förslag fick, trots
en del motstånd, på riddarhusutskottets hemställan hvila till
behandling i samband med den föreslagna ändringen af adelns
representation.
Vid 1823 års riksdag förkastades det, och allmänheten
fick först vid 1828 års riksdag tillstånd att bivista adelns
öfverläggningar, och mot samma riksdags slut hade jemväl de
öfriga stånden gjort de medgifvanden, som möjliggjorde
utfärdandet (d. 1 Mars 1830) af «lag för åhörare vid riksens
ständers sammanträden».
Efter ytterligare en häftig öfverläggning antogs detta
förslag att hvila, förnämligast derföre, att adeln nu, mot
riksdagens slut, var alltför fåtalig att vilja i denna vigtiga fråga
besluta.
De temligen stora ansatserna lemnade vid slutliga
behandlingen ganska ringa behållning. Af samtliga förslagen
antogo 1823 års ständer endast stadgandet om
universiteter-nas och vetenskapsakademiens representation, samt hvad adeln
beträffar, förbudet för förmyndare att utgifva fullmakt för
omyndig hufvudman 1).
De vid denna riksdag antagna grundlagsändringar äro
samtliga af ringa betydenhet. Det af K. M:t föreslagna
tillägget till riksakten ■— en lag för tryckfrihetens utöfning
svenska och norska nationerna emellan — blef visserligen af
ständerna antaget, men förkastades af 1821 års storthing2).
De frågor af denna art, som vid riksdagen väcktes, voro,
med undantag af det nyssnämnda representationsförslaget,
tydligen väckta med anledning af tilldragelser under riksdagens
lopp och förnämligast i samband med de mot konungens
råd-gifvare framställda anmärkningarnc. Så föranledde ögonsken-
’) Jfr (Rydin) Betraktelser i representationsfrågan I: 45 IT.;
Naumann: Svensk statsförfattningsrätt 1: 410 ff.
2) Jfr Naumann: 1. c, I: 401—401).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
