- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 10. Carl Johan och hans tid (1817-1822) /
151

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligen anmärkningen mot Björnstjerna ett forslag till
förtydligande af 7 § RF. for att bestämma, hvad som
egentligen menas med »kommandomäl». Regeringen föreslog sjelf
genom konstitutionsutskottet en ändring, hvilken dock af
åtskilliga ledamöter af adeln ansags vara hållen i alltför
otydliga och uteslutande negativa ordalag, hvadan ock återremiss
egde rum. De öfriga stånden hade dock utan anmärkning
godkänt den föreslagna ändringen, hvarföre utskottet ej
heller ansåg sig höra vidare jemka förslaget: och adeln gaf
slutligen vika. trots ihärdiga protester af P. G. Cederschiöld.
Förslaget hlef således till nästa riksdag hvilande, men föll då.

Vi hafva redan vid tal om anmärkuingsmålen mot
statsrådets ledamöter antydt ett mot grefve Engeström riktadt
klander. Anledningen var ett af Engeström på dåvarande
kronprinsens begäran till samtlige landshöfdingar utfardadt
cirkulär med anledning af spannemäls inköp o. d.
Konstitutionsutskottet förklarade sig ej kunna eller höra taga någon
befattning med denna anmärkning, enär den klandrade skrifvelsen
ej tillkommit pä ministeriel väg, ej heller varit föremål for
statsrådets behandling, utan af fullkomligt enskild natur.

Nu ifrågasattes, huruvida, oaktadt. denna afböjande
förklaring af utskottet, det kunde tillkomma riksens ständer att
ytterligare pröfva riktigheten af konstitutionsutskottets
uppfattning. Öfverste Schönström. och än ifrigare frih.
Anckar-svärd yrkade detta, och begärde derfore återremiss for att
blifva om fullständiga förloppet af denna sak underrättade.
Denna fordran bestreds åter af andra. — Adlerbeth. Jakob
Cederström, Påhlman, Wetterstedt, m. fl. — hvilka ansågo
återremiss i dylika fall grundlagsvidrig. Ofverlåggningen
härom fyller nära hundrade sidor af adelns protokoller’), och
slutades först genom votering, rid hvilken 172 förklarade
frågan böra förfalla, !) 1 yrkade återremiss. Landtmarskalken
hade redan förut förklarat sig vilja vägra proposition på den
framställda begäran om återremiss.

Den härom förda striden föranledde emellertid
konstitutionsutskottet att ingifva ett förslag till ändring af 107 § *)

*) V: 2, 381 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/10/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free