Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sådan var, i största korthet framställd, den plan, genom
hvars utförande det förra storthinget hoppats möta och
öfver-vinnä de stora financiella svårigheter, som helt naturligen
skulle tränga in på norska folket vid dess första steg in i de
fria folkens krets. Att enskildheterna ej allesammans deri
voro välbetänkta eller ens utförbara, anade man tidigt nog 4),
liksom ock, att de alla tillsammanstagna ej skulle visa sig
tillräckligt verksamma att stäfja det onda.
I allmänhet torde man knappast hafva tänkt sig
möjligheten af den frivilliga bankens upprättande 2). Men
allden-stund ett utländskt lån vid denna tid endast på olidliga vilkor
kunnat negocieras3), fans endast att välja mellan
frivilligheten och nödtvånget. • Det förra innebar ett förnyadt vädjande
till den strängt anlitade »patriotismen»; men, såsom en af
ti-dehvarfvets män träffande yttrat: »patriotismens fordringar
fördelade sig i så många grenar, att den man, som hade något
att offra, ej visste på hvilkendera af dem medborgarkransen
hängde» 4).
Denna del af planen misslyckades, och den 23 December
1816 måste man utfärda kungörelse om tvångssammanskott,
Dessa åter voro, under deu förutsättning, att största beloppet
af disponibel förmögenhet i ädla metaller förefans hos
städernas köpmän, pålagde denna klass af medborgare i
jemfö-relsevis ganska stark proportion; men man hade dervid ej ta- *)
*) Konungen yttrade ock i helsningstalet till 1818 års
stor-thing, oförbehållsamt, att endast och allenast den
förlägenhet, hvari staten befann sig med hänsyn till sina utgifters
bestridande, kunnat förmå honom att stadfästa 1816 årslag
om penningväsendet.
-) Jfr Pavels Dagbogsoptegnelser 1815—16; p. 590 ff.
3) Då Norge första gången afslöt ett statslån, måste det finna
sig vid att medgifva l/3 kapitalafdrag, 5 proc. ränta och
återbetalning på 20 år. Men sedan dessa afbetalningar
börjat ordentligt ingå, höjdes Norges kredit betydligt.
4) Jak. Aall. Nutid og Fortid. Et Heefteskrift. Arendal 1833.
I. Om Bank- og Pengevaesenet og sammes Indflydelse paa
de vigtigste Nueringsveie i Norge p. 97. Vi hänvisa i
allmänhet rörande denna tids penningförhållanden till denna
förträffliga uppsats; p. 83—112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
