- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 10. Carl Johan och hans tid (1817-1822) /
175

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid 1818 års storthing väcktes ej heller särdeles många
gnmdlagsändriugsförslag; vigtigast bland dem var tvifvelsutan
krigsrådet Flors om ståthällareplatsens indragning, den redan
förut (under kapitlet om 1818 års riksdag) omtalade k.
propositionen om ett tillägg till riksakten rörande
tryckfrihetsför-brytelser i ena riket begångne mot det andra, samt ändtligen
Meyers Förslag om rösträtt för de så kallade
»rättigketsmän-neu» i Finnmarken, hvilka enligt § 50 voro från rösträtt
uteslutne såsom ej egande »matrikuleret Jord» (dylik fans ej i
Finnmarken) ehuru i öfrigt likställige med andre
valberät-tigade *).

Frågan om adelns rättigheter torde lämpligast
uppskjutas till framställningen af nästa storthings förhandlingar, då den
företogs till slutlig och afgörande behandling.

Det utskott, som verkställde granskningen af
statsrådsprotokollen, framställde ett antal anmärkningar mot
Wedel-Jarlsberg, Diriks och Fasting. Mot den förste anmärktes, att
han tillstyrkt låtie- och diskontinrättningarnes sedlars
mottagande i offentliga kassor; att han låtit en skeppare ådömmas
böter för en lossning, som förmenades ej hafva varit olaglig;
samt att han tillstyrkt utfärdandet af ett temporärt förbud
(20 Januari 1817) för all bränvinsbränning i städerna. Fasting
ansågs hafva felat genom sitt tillstyrkande af försäljningen af
de enligt förra storthingets beslut inköpte briggarne Kiel.
Lan-geland och Seagull, samt genom utfärdandet (i annan väg än
§ 7 G föreskrifver) af ett reglemente för en uppfostringsanstalt,
för sjöofficerare, och upprättandet af en sjömilitärkår och en
varfskår i Fredriksvärn (jfr $ 25). Diriks ändtligen lades till
last, att en del jordegare (mot § 105) blifvit förvägrade
ersättning för af dem till väganläggning afstadd jord. Samt-

’) I)c förstnämnda tvenne ändringsförslaget! förkastades vid
1821 års storthing (1: 2; 2*23 ff.): den sista deremot
föranledde ett tilläga till § 50 af följande lydelse: »De, som i
Finnmarken have vieret Rettighedsnuend i 5 Aar og fyldt deres
25 Aar, Imr, ligesaavel som de, der cie eller bruge
matri-enlcret Jord, have Steinmerettighed». Storthingsbeslnt d. 31
Mars 1821, Kongl. bekräftelse dera 2 Juni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/10/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free