- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 10. Carl Johan och hans tid (1817-1822) /
177

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig till löje. Så t. ex. förslaget att få i lag stadgad en
särskild norsk färg, föranledt, som det sades vara. af de
upprepade försöken att i Xorge införa brödrafolkets nationalfarg,
den bla; »hvilket kunde blifva skadligt för Norges
sjelfstän-dighet och föröka farhågorna för amalgamation, o. s. v.»
Frågan uppsköts till dess afgörande beslut kunde fattas om
Norges flagg, och till det ämnet fa vi snart anledning att
återkomma.

En annan fråga, som nu bragtes till tals, var den,
huruvida ej konungens titel i förordningar rörande Norge och på
Norges mynt borde lyda »Norges och Sveriges konung».
Stor-thinget yttrade sig i en adress till konungen manas till en
anhållan att så hädanefter måtte ske, af billig omtanka för
upprätthållandet af såväl den grundsats, hvarpå föreningen var
bygd, som ock af pregeln på rikets nationalitet1). Carl
Johan resolverade pä denna hemställan (d. 18 Jan. 1819) »att
som hvarken Grundloven eller riksakten bestämmer någonting
angående kungl. titeln, hade H. M:t ej funnit sig föranlåten
att nyttja olika titel såsom konung i hvartdera af de två
rikena. H. M:t anser det ock vara mindre passande och
lämpligt, att förändra den en gång valda titeln i de angående
Norge utfärdade lagar och förordningar. Men som H. M:t
städse, så vidt möjligt, ville gå norska folkets önskningar till
mötes, så vore H. M:t ej obenägen att uppfylla storthingets
underdåniga önskningar, hvad titeln på norska myntet
beträffar, så vidt sådant kan ske utan väsendtlig olägenhet». Och
dylika funnos så mycket mindre, som ännu inga mynt blifvit
i Norge under konungens regeringstid preglade’).

’) I: 2. 101. vi: 214.

i) Aintman C. M. Falsen föreslog är 1821 en ny adress för
vinnande af återstoden; ett liknande förslag gjordes då ock
rörande Norges sigill, och en antydan gjordes om
olämplig-heten af benämningen Carl XIV Johan, ftskottets
betänkande härom kom aldrig före till behandling for vigtigarc
frågors skull.

V: 2. .30 (T. Om första anmärkningen mot regentens
ord-ningsnummcr, se förcg. del. p. 27f>. Jfr oek /’nlmltlml
Konungariket Norge, p. 307.

Bthin 111. .\.

ia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/10/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free