Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den om Norges konstitution och hans uppmaningar att vägra
lydnad ät lagarne, allt under en hans resa i Trondhjems
amt. Någon verklig klarhet öfver beskyllningarnes
befogenhet framgick ej af de förhör, som regeringen pä storthingets
anmälan föranstaltade, och frägan öfverlemnades till nästa
storthings behandling1).
Såsom ett sista bevis pä den norska ömtåligheten och
tillika den enda fråga, som föranledde någon anmärkningsvärd
misshällighet mellan regeringen och folkombuden, må
anmärkas pastor Schultz’ förslag med anledning af det meddelande,
som gjorts i berättelsen om rikets tillstånd och förvaltning,
att konungen beslutit raserandet af en del fästningsverk’).
Schultz hemställde nu, huruvida ej ett dylikt beslut vore
stridande mot Grundlovens § 25, som stadgar, att Norges
krigsmakt ej utan storthingets samtycke må ökas eller minskas;
storthiuget fann hans anmärkning grundad, och en adress,
uttryckande dessa åsigter, ingafs. Denna grundlagstolkning
var Carl Johan for ingen del sinnad att gilla, utan
tillkänna-gaf i sitt svar öppet, att han vid ofvaunämnde besluts
fattande ansett och fortfarande ansåge sig vara i sin goda rätt.
Storthiuget vidhöll det oaktadt sin äsigt, men enär man ej
kände något sätt att slita dylika tvister mellan
statsmakterna, beslöts, att frägan finge hvila till nästa storthings
behandling 3).
’) 1821 års storthing ansåg frågan böra förfalla.
Utskottsbe-tänkandet framhåller dock såsom lämpligt föremål för
anmärkning grefve Engeströms sarkastiska och föga passande
sätt att yttra sig öfver «de norska embetsmänncns rapporter
om Röslein». V: 1. 505 tf.
2) Den 3 Juni 1815 nedre delen af Aggerhuus; den 12
December 181G en del af Trondhjems belastningar. 1: 92—94.
3) 11: l. 72; 2: 114; III: 174; VI: 187. Vid 1821 års
storthing föreslog utskottet för statsrådsprotokollens granskning
att stulla statsrådet Motzfeldt under åtal, der före att han
såsom chef för armédepartementet fö ran led t den k.
resolutionen af d. 12 Dec. 181(1 om försäljning af en del vid
ra-suring af Trondhjems fästningsverk vunnen jord. Detta
afslogs dock i odelsthinget, under förklaring, att det häri ej
såge tillräcklig anledning till ett riksrattsåtal, ehuru thiuget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
